Detta viktiga resultat kommer från studien "Impact of Green Spaces on Mental and Physical Health", som presenterades på måndagen på Landscape Laboratory i Guimarães. I evenemanget deltog framstående personer, bland andra borgmästaren Domingos Bragança, Adelina Pinto, ordförande för Landscape Laboratory, Luís Campos, ordförande för Portuguese Council for Health and Environment, och José Pimenta Machado, ordförande för Portuguese Environment Agency (APA).

Studien, som utvecklades av Landscape Laboratory, University of Minho School of Medicine(UMinho) och Higher Institute of Health(ISAVE), omfattade 501 invånare som bor i närheten av Guimarães kommunala grönområden och korsrefererade data om närhet, användning, uppfattning och påverkan på hälsoindikatorer. Respondenterna delades in i de som bodde mindre än eller mer än 300 meter från grönområden. Intervjuerna genomfördes mellan den 8 och 24 mars 2025, baserat på en kvotmatris efter kön, ålder och plats, med totalt 17 intervjuare.

Resultaten är tydliga: att bara bo nära parker visade ingen statistiskt signifikant påverkan på psykologiska symptom eller sömnkvalitet. Däremot visade det sig att hur ofta man använde grönområden var en viktig faktor för att minska ångest och stress och förbättra sömnen. Ett samband med depression kunde också konstateras, men det verkar påverkas av andra variabler, t.ex. inkomstnivå eller anställningsstatus.

Även när det gäller fysisk aktivitet bekräftar studien att närheten är viktig: ju längre bort människor bor från parker, desto mindre tid ägnar de per session åt måttlig aktivitet. Regelbunden användning av grönområden påverkar den fysiska aktivitetsnivån positivt, särskilt promenader och måttlig motion.

Den socioekonomiska analysen visar på en betydande kontrast: människor med högre inkomster värdesätter grönområden mer men använder dem mindre. Å andra sidan är det de med lägre inkomster som använder dessa områden mest - en trend som förstärker vikten av offentliga åtgärder som aktivt främjar användningen av dem. I detta avseende betonar studieförfattarna att det inte räcker med att bygga eller underhålla parker; det är viktigt att uppmuntra till regelbunden användning av dem.

Pedro Morgado, från University of Minho School of Medicine, anser att studien förstärker en viktig idé för mental hälsa i städerna: "Naturen har bara en terapeutisk effekt när den omvandlas till en levande, regelbunden och aktiv upplevelse." Forskaren menar att "det kan vara irrelevant att bo intill en park om befolkningen inte är involverad i användningen av den" och betonar också vikten av konkreta åtgärder: från tillgänglighet och säkerhet till förekomsten av sociala och fysiska aktivitetsprogram i dessa utrymmen, inklusive skolaktiviteter.

Studien stöder det arbete som Guimarães har utfört inom ramen för Radial Green Strategy, en stad som kommer att bli Europas miljöhuvudstad 2026. Enligt strategin ska tre koncentriska gröna bälten anläggas: ett i stadsområdet och två utanför staden, som är 20 respektive 42 kilometer långa. "Dessa trädbälten kommer att binda samman grönområden, parker och grönstråk och förbättra tillgängligheten, vilket är just ett av de hinder som identifierades i studien", förklarar Carlos Ribeiro, verkställande direktör för Landscape Laboratory. När den yttersta ringen är färdigbyggd ska den omfatta 74% av kommunens befolkning.

Projektet "Bairro C" - ett pilotinitiativ för stadsförnyelse med fokus på miljömässig hållbarhet och sammanbindande gröna korridorer - håller redan på att skapa den första av dessa ringar, med 11 kilometer gröna bälten inom stadsväven. Det bör noteras att Guimarães mellan 2012 och 2023 ökade sitt grönområde med 95 hektar och nu har två stora stadsparker på 30 respektive 39 hektar, belägna öster och väster om staden.

Det bör noteras att Guimarães har en plan för att uppnå klimatneutralitet till 2030, med initiativ som PEGADAS-projektet - ett kommunalt miljöutbildningsinitiativ som riktar sig till skolvärlden - som redan har engagerat 19 300 elever och 1 700 lärare i hållbara metoder.

Studien följde en integrerad folkhälsometod, i linje med begreppen One Health och Exposome, som erkänner det ömsesidiga beroendet mellan människors hälsa, miljön och ekosystemen samt de kumulativa effekterna av miljömässiga och sociala exponeringar under hela livet.