Denna klyfta - förklarar Världshälsoorganisationen (ILO), utgivare av rapporten - är resultatet av jämförelsen mellan utbildning och kvalifikationer för invandrare och infödda och respektive värde per timme av arbete, lönenivå och typ av arbete.

Migranter ”är mer benägna att ha lågkvalificerade och lågavlönade arbeten, som inte är i linje med deras utbildningsnivå eller färdigheter”, konstaterar ILO, i vad som är den första heltäckande rapporten om migrerande arbetstagares löner.

ILO analyserade situationen i 49 länder för att utarbeta rapporten ”Skillnader i löner för migranter: analys av löneskillnader mellan migranter och medborgare i värdländer”.

Ett av länderna är Portugal, där situationen enligt rapporten förvärrades mellan 2015 och 2020, med en ökning av löneskillnaderna för migranter från 25 till 29 procent.Löneklyftan når 42 procent när det gäller Cypern och sjunker till 9 procent om hela EU (EU) analyseras.

ILO tog också upp de svårigheter som migranterna står inför när det gäller att få samma lön som medborgarna i värdländerna och att finna arbete som är förenligt med deras utbildningsnivå (”till stor del på grund av bristen på kompetens och kvalifikationer för erkännandesystemen”).

I länder med ett stort antal poster, även invandrare med högre utbildning ”är mindre benägna att få jobb i höga yrkeskategorier”, sade organisationen.

I samtliga analyserade länder står migrerande arbetstagare inför ”problem i samband med diskriminering och utslagning”, konstaterar organisationen.

” Migrerande arbetstagare måste ofta ställas inför ojämlika villkor på arbetsmarknaden, särskilt när det gäller löner, tillgång till anställning och utbildning, arbetsvillkor, social trygghet och fackliga rättigheter. De spelar en viktig roll i många ekonomier. De kan inte betraktas som andra klassens medborgare ”, säger Michelle Leighton, chef för ILO:s arbetsförmedlingsavdelning.