” I slutet av 2018 bodde 480.300 utländska medborgare i Portugal, vilket motsvarar 4,7 procent av det totala antalet invånare i landet, vilket steg till en aldrig tidigare skådad siffra på 590.348 utlänningar bosatta 2019, som nu representerar 5,7 procent av det totala antalet invånare i Portugal”, säger rapport, som erinrar om att mellan 2010 och 2015 fanns det en minskning av den inhemska utländska befolkningen, så landet når nu ”värdet av mer än en halv miljon bosatta utlänningar”, enligt Lusa News Agency.

Uppgifterna samlades in av kontrollgruppen och annonserades i den årliga statistiska rapporten — "Indicator of Integration of Immigrants in 2020", som sammanställer 312 indikatorer från 32 nationella och 16 internationella källor, med hänvisning till åren 2018 och 2019, ”för att säkerställa jämförbarheten mellan Information och bättre kartlägga tendenser i situationen för utlänningar som är bosatta i Portugal jämfört med medborgare.”

Studenter, pensionärer och personer som befinner sig i en situation med familjeåterförening är de viktigaste personerna som begär uppehållsvisum i Portugal, med studenter som representerar nästan hälften av de 5 565 visum som beviljats.

När det gäller arbetsmarknaden har utländska medborgare i Portugal högre aktivitetsgrad än de nationella medborgarna. Portugal intar den fjärde positionen i Europeiska unionen bland länder där utlänningar från länder utanför EU har en högre aktivitetstakt, som 2019 var 75,9 procent, 17 procentenheter mer jämfört med portugiserna det året.

Enligt Lusa News Agency är de mer representerade i grupper på gräsrotsnivå, med jobb inom hotell- och restaurangsektorn eller i administrativ verksamhet och stödverksamhet och har lägre löner än portugiserna.

” Införandet av utlänningar på den portugisiska arbetsmarknaden fortsätter inte nödvändigtvis att återspegla deras kvalifikationer, eftersom det kontrolleras att utländska arbetstagare, jämfört med portugisiska arbetstagare, har en högre andel arbetstagare som inte använder sina kvalifikationer i de funktioner de utövar: 2018 inkluderades 11,4 procent av utlänningar med högre kvalifikationer (+ 7,7 procentenheter än nationella arbetstagare) i basens yrkesnivågrupper”, säger rapporten.

Dokumentet uppmärksammar också de socioekonomiska förhållandena för vissa invandrare, med lägre inkomster, sämre arbetstillfällen och ökad risk för social utslagning, vilket kan påverka ”direkt användningen av hälso- och sjukvårdstjänster i de samhällen där de bor”.