I ett pressmeddelande som skickats till byrån Lusa påpekar kommunen att förekomsten av antika romerska guldgruvor i den centrala regionen inte var helt okänd, men betonar också att resultaten av detta forskningsprojekt, som leddes av Consejo Superior de Investigaciones Científica - CSIC, visar den verkliga dimensionen av detta komplex.

Projektet, som leds av Brais X. Currás och F. Javier Sánchez-Palencia, har redan publicerat resultat i tidskriften Antiquity .

"Identifieringen av ett gruvkomplex genomfördes med hjälp av fjärranalys från luften, där man använde sig av analysen av flygfotografier från 1950-talet, men även av modernare metoder, som t.ex. markröjning med LiDAR-teknik. Resultatet är dokumentationen av en omfattande uppsättning gruvor, vilket placerar Lusitania som ett av de viktigaste guldproducerande områdena i Romarriket. Det rör sig huvudsakligen om dagbrottsgruvor som arbetades med hjälp av vatten. I de flesta fall återstår idag endast sterila material från dessa forntida utforskningar, i form av stora stenhögar, lokalt kända som 'conheiras'", står det i kommunens anteckning.

Man tillägger att "gruvorna är huvudsakligen belägna i Tagusdalen och dess bifloder: Erges, Ponsul, Ocreza och Zêzere", och i Zêzere ligger en stor del av gruvorna under dammarna och kan endast kännas igen på flygfoton som togs av armén på 1940-talet.

"Ett stort gruvområde har också dokumenterats i Alva-flodens dalgång, som hittills varit nästan okänd, och som rymmer en av de största koncentrationerna av romerska auriferiska utvinningar i hela Portugal", påpekas det.

I informationen anges också att utgrävningarna genomfördes med stöd av den lokala myndigheten och var centrerade kring gruvkomplexen Covão do Urso och Mina da Presa.

"Utgrävningarna genomfördes i vattentankarna i det hydrauliska nätverk som användes i verksamheten. På så sätt kunde man visa att gruvorna var i drift mellan det första och tredje århundradet e.Kr. Dessutom gjorde studien av de paleomiljödata som bevarats i nätverket det möjligt att förstå de förändringar i markanvändningen som härrörde från början av guldbrytningen", beskrivs det i detalj.

Inom gruvkomplexet Penamacor genomfördes också utgrävningar i det romerska lägret som ligger intill Mina da Presa. De uppgifter som erhållits visar att lägrets kronologi ligger under den julio-claudianska eran, omkring första hälften av det första århundradet e.Kr. Vid den tiden hade det lusitanska territoriet redan varit erövrat av Rom sedan länge. Arméns närvaro skulle alltså inte vara kopplad till erövringen, utan till kontrollen av territoriet och utnyttjandet av resurserna.

Denna forskning inleddes som en del av ett postdoktoralt projekt inom Fundação para a Ciência e Tecnologia under ledning av Brais X. Currás vid universitetet i Coimbra och genomfördes med finansiering från den spanska statens projekt "Arqueología en el Exterior".

För närvarande fortsätter forskningen inom projekten "AVRARIA. Hispaniens guld. Impacto territorial, económico y medioambiental de la minería del oro en el Imperio romano" och "AVRIFER TAGVS. Poblamiento y geoarqueología del oro en Lusitania (AuTagus3)".

Forskarna planerar att fortsätta sina utgrävningar i gruvområdet Penamacor och fokusera på att studera bosättningen i anslutning till gruvorna.