Algarves turistmodell kombinerar fantastiska stränder, internationella golfbanor, bra boende och utmärkt kost. Vädret och regionens skönhet har gjort Algarve till ett prisbelönt semestermål. Vi är alla stolta över den algarviska livsstilen, en familjär behandling av nationella och internationella medborgare.

De magnifika orterna Vilamoura, Vale do Lobo och Quinta do Lago är några exempel på hur framgångsrik denna modell var.

Men det finns mycket kvar att göra också. De nationella programmen för fiske, jordbruk och industri är inte något vi kan vara stolta över.

Portugal har det tredje största fiskeområdet i EU, mer eller mindre lika stort som det europeiska fastlandet, och en av världens bästa vilda fiskar (vår tonfisk går upp till flera hundra euro per kilo på de japanska fiskmarknaderna). Men vår flotta och våra fiskekvoter räcker inte till för att försörja våra inhemska marknader och vi importerar en hel del produkter. Vi kan inte heller sälja (exportera) den direkt. Det är som att ha en gruva bredvid och inte bry sig om den, särskilt om vi inte har de tillhörande fraktkostnaderna.

Samma sak kan sägas om jordbruket. Vi behöver inte ens börja producera: det faller bokstavligen från träden och ruttnar. Detta är situationen med apelsiner. Algarve har ett enormt område med apelsinträd och en stor del av det används inte eftersom arbetskostnaden i förhållande till försäljningspriset inte ger någon vinst. Denna dåliga affärsmodell beror på en enorm brist på entreprenörsvision. En apelsin är inte bara en apelsin: det är juice, farmaceutiska kosttillskott och mediciner, alkohol (bränsle och medicinskt), godis, sprit osv.

På samma sätt, men med skillnader i produktionsmängder, kan vi tala om johannesbröd, fikon och mandel.

Alla dessa förädlade produkter kan säljas med ett stort mervärde och kan lätt exporteras till EU-marknaden (500 miljoner människor) utan tullskatt. I stället för att sälja apelsiner för några cent per kilo kan vi sälja delikatesser för flera euro per enhet. Det är tankesättet som gör hela skillnaden.

Att etablera omvandlingsenheter nära väg EN125 eller motorvägen A22 borde inte heller vara någon stor sak, eftersom markpriserna i dessa områden är ganska låga.

Regeringen har redan insett att turismmodellen för Algarve bör ses över, efter att ha överraskats av de reserestriktioner till Portugal som andra länder infört på grund av COVID-19. Med de pengar som kommer från EU kommer det att finnas förutsättningar för att generera vinst och skapa en hållbar ekonomisk modell för Algarve, utveckla primär- och sekundärsektorerna och förbättra vår prisbelönta turistsektor ännu mer. Företagen kommer att kunna öka vinsten genom att minska kostnaderna för inköp av produkter, lönerna kommer att öka och levnadskostnaderna kommer att bli lägre. Allt detta ser vi i produktiva ekonomier som Spanien, Frankrike och Tyskland.

Nyligen har jag rest till Aljecirasbukten och Gibraltar i affärssyfte.

När man kommer fram till bron i Algeciras hamn (den största i Medelhavet) kan man se kranar som är lika höga som 20-våningshus. De affärer som genereras av lastfartygen och denna hamn är häpnadsväckande. Antalet arbetstillfällen likaså. Mängden lastbilar med containrar som jag ser på vägen tillbaka till Portugal är enorm. Den närmaste hamnen i Algarve som liknar den här hamnen ligger i Sines, nära Lissabon. Med en sådan anslutning till havet är det inte rimligt att Algarve inte har en stor hamn som kan ta emot långväga turist- och lastfartyg. De dussintals gigantiska fartyg som dagligen kommer in i Medelhavet (samt i det Terraniska, Joniska och Adriatiska havet) via portugisiska vatten skulle alla kunna stanna här för att lossa en del av lasten. Vår (nya) hamn och vår (idag tomma) A22 skulle bli kanaler för framsteg och välstånd för Algarve och Portugal.

Om vi vill veta hur uppblåst konsumentmarknaden är i Algarve behöver vi bara kontrollera två enkla saker: bränslekostnaderna och antalet byggkranar i luften. Just nu är bränslekostnaden skandalös och byggsektorn fortsätter att växa, vilket innebär att konsumentmarknaden är levande och handlas till betydande värden.

Pandemin slog hårt mot den portugisiska ekonomin och särskilt mot Algarve, med enorma intäktsförluster, nämligen i restauranger, inkvarteringsenheter och alla andra tjänster som ingår i detta kluster.

Med extra kraft från EU:s penningbazooka och en uppblåst konsumentmarknad är det kanske dags att se på Algarves framtid.

Gustavo Guerreiro
A G INTERNATIONAL | Advokatbyrå

Företagsjurist | Business Intelligence
& Tax Management
Digital Helpdesk: www.aginternational.eu