Det är Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, som utan ansträngning har glidit igenom oändliga skandaler som skulle ha gjort slut på en mindre skurk. Det var inte för inte som hans tidigare kollegor på Daily Telegraph kallade honom "den smorda albinosvinet". Men att bli fälld av helt ofarliga partier! Förödmjukande.

Den här veckan kan vara den vecka då "Boris" (alltid känd vid sitt förnamn) äntligen får sin hämnd. Han väntar inte bara på att bli dömd av den höga tjänstemannen Sue Gray för mer än ett dussin personalfester (med drinkar) på hans officiella residens, Downing St. 10, under en tid av lock down. Nu undersöker även polisen hans beteende.

Det verkar så obetydligt, när han har kommit undan med så mycket mer. Som Telegraphs korrespondent vid EU:s högkvarter i Bryssel underblåste han den galopperande engelska nationalismen med upprörda (men falska) historier om EU-förordningar som till exempel krävde att bananer som såldes i Storbritannien skulle vara raka, inte "böjda".

Efter att ha gjort sig ett namn var han borgmästare i London under en tid (dock som konservativ i en stad som vanligtvis röstar på Labour). Han blev en nationell personlighet efter att ha vunnit Brexit-kampanjen för att lämna EU med en hårsmån (52 %-48 %).

Han fick premiärministerposten genom att underminera sin föregångare, Theresa May (också konservativ), som han anklagade för att ha försökt göra ett förmånligt utträdesavtal med EU. Han gjorde sedan själv ett mycket liknande avtal, utropade det som en triumf, vann valet 2020 - och inom ett år hotade han med att bryta det avtal som han själv hade undertecknat.

Nästan varje dag berättar Johnson nakna lögner med stor charm och uppenbar uppriktighet. Han är känd för sin lathet och utför verkligt arbete först i sista stund. Han har minst sju barn med tre olika mödrar (varav han gifte sig med två). Det har förekommit många affärer och det kan finnas fler barn, eftersom han aldrig uppger exakt hur många han har.

Och tack vare hans tveksamma ledarskap, har Storbritannien haft en av de högsta dödssiffrorna av coronavirus i Europa. För allt detta har han fått en obeveklig tillbedjan av ungefär halva den engelska befolkningen. (Mycket mindre i Skottland och Wales.) Ändå fälls han nu av några vin- och ostfester. Det verkar knappast rättvist.

Efter allt som Johnson har kommit undan med, varför skulle denna lilla förolämpning mot den allmänna opinionen få honom på fall? Jag tror att min granne Linda i Camden Town, den stadsdel i London där vi bor, kan förklara varför. Hennes mamma Eileen, som brukade vara barnvakt åt vår yngre dotter, dog under pandemins första dagar.

Eileen bodde på ett vårdhem 2020. Hon var ett av de många offren för regeringens beslut att skriva ut sjukhuspatienter till vårdhemmen utan att testa dem för Covid för att skapa mer utrymme för nya pandemifall på sjukhusen. Politiken förde in viruset i vårdhemmen och dödade tiotusentals människor.

Linda var tvungen att ta farväl av sin mor via en I-Phone, och det blev ingen riktig begravning. Likbilen kom in på vår gata och grannarna kom ut ur sina hus, maskerade och socialt distanserade, för att ta farväl av Eileen. Två sångare och en fiolspelare spelade hennes irländska favoritsånger för att ta farväl av henne.

Ingen kramades, ingen gick tillbaka till Lindas lägenhet efteråt. Det var allt man kunde göra under den fruktansvärda tiden. Och folk var inte särskilt arga på Johnson vid den tiden: han slängde sig omkring på ett värdelöst sätt, men ingen annan gjorde heller rätt.

Ilskan har kommit nu, när det finns en drös med historier om personalfester i nummer 10 på halvdagsbasis för födelsedagar, för personer som skulle sluta, för julen. De hade till och med ett vinkylskåp och en resväska som var specialutrustade så att flaskorna inte klirrade när de förde in dem förbi polisen som bevakar premiärministerns hus.

Så Johnson är nu rökt. Slutet kan komma när Sue Grays rapport publiceras denna vecka. Det kan komma efter det att polisutredningen avslutats (även om brotten endast leder till böter, inte straffrättsliga påföljder). Det kan ske så sent som i maj, när de konservativa går mot en förkrossning i lokalvalen över hela landet.

Om Johnson inte avgår först kommer det att ske genom hans eget konservativa parti, som har en väl inarbetad teknik för att avsätta misslyckade partiledare och som inte är skyldigt att hålla val efter att ha valt en ny ledare. (Konservativa parlamentsledamöter är oroliga för sina platser och vill inte stå inför ett nyval nu).

Men på ett eller annat sätt kommer han att lämna No 10.


Author

Gwynne Dyer is an independent journalist whose articles are published in 45 countries.

Gwynne Dyer