"År 2020 händer två mycket oroande saker. Å ena sidan är den regionala andelen tre gånger högre än det nationella genomsnittet och å andra sidan blir den tyvärr den högsta andelen bland alla regioner i Europeiska unionen", sade han när han talade med journalister i Angra do Heroísmo i samband med utbildningsforumet, som är en del av rådet för samordning av utbildningssystemet.

Enligt sociologen är särskilt "oroande" stagnationen av antalet elever som lämnar skolan i förtid under sin utbildning mellan 18 och 24 år, som år 2020 nådde 27 procent i regionen, när landets genomsnitt låg på 8,9 procent.

"Fram till 2017 följde Azorerna den nationella trenden på ett mycket parallellt sätt att minska denna andel, men från och med 2017 fortsätter den nationella andelen att sjunka och den regionala andelen stabiliseras", förklarade han.

"De andra regionerna fortsätter att sjunka och Franska Guyana, som var högst, ligger redan något under siffran för Azorerna", tillade han.

Det handlar om ungdomar mellan 18 och 24 år "som redan har lämnat utbildningssystemet och som inte har avslutat minst 12:e klass".

För sociologen är det viktigt att studera orsakerna till detta fenomen och främja skolgång för att stoppa det.

"Problemet är att få dessa ungdomar att lyckas bättre i skolan, så att de när de fyller 18 år och funderar på att lämna skolan redan har gått ut 12:e klass, eller till och med fortsätter lite längre", argumenterade han.

Specialisten erinrade om att Azorerna är "den portugisiska region där det finns färre personer med högre utbildning".

Fernando Diogo ser positivt på den regionala regeringens förslag om att skapa en utbildningsstrategi för årtiondet, men varnar ändå för risken att programmet fokuserar för mycket på infrastruktur och lärarnas arbetsvillkor.

"Ett första hot är att bli gisslan för lärarnas arbetskrav, som naturligtvis är mycket viktiga, men som mycket lätt överlappar allt annat tack vare fackföreningarnas dynamiska krav och offentliga interventionsförmåga", betonar han.

Forskaren kritiserade också det "överdrivna fokuset" på skolbyggandet och hävdade att de summor som avsätts för utbildning i regionens plan och budget praktiskt taget är avsedda för infrastruktur.

"Det är bra att ha bra skolor, men detta är inte alls viktigt och inte heller avgörande för den grundläggande frågan, som är uppbyggnaden av elevernas akademiska framgång i dess olika delar", påpekade han.

Fernando Diogo föreslår en strategi som fokuserar på eleverna och för detta förespråkar han ett större fokus på "skolornas organisation, på lärarnas fortbildning efter skolan och på tillsynen av lärarnas arbete".

"Lärarnas arbete är helt avgörande för elevernas akademiska framgång, i ett sammanhang där vi också vet att den viktigaste förutsägelsen för elevernas akademiska framgång är moderns skolgång", sade han.

"I en autonom region där skolnivån är låg kan vi förvänta oss låga resultat från eleverna och om vi vill bryta detta problem måste det ske genom lärarnas arbete och skolornas organisation", tillade han.

När sociologen fick frågor om programmet Pro-Success, som genomfördes av den tidigare regionala regeringen, erkände han att det hade "många positiva och viktiga saker".

"Det är verkligen nödvändigt att framför allt organisera sig bättre, och inte så mycket att kasta bort ett arbete som redan har gjorts, för att börja om på nytt blir det ännu värre", vädjade han.