Med titeln "Ett nytt normaltillstånd? Impacts and lessons from two years of pandemic in Portugal" (Effekter och lärdomar från två års pandemi i Portugal), syftar studien - som samordnas av forskarna Nuno Monteiro och Carlos Jalali - till att "registrera vad som hände" under Covid-19-pandemin och "dra lärdomar" för att bättre kunna förbereda sig för "framtida kriser och pandemier".

I det femte kapitlet i studien - "Democracy in times of a pandemic: impact of the covid-19 pandemic on the Portuguese political system" - betonas att "portugisernas tillfredsställelse med demokratins funktion (...) sjönk avsevärt under pandemin".

Enligt studien är det "bland de länder som analyseras endast tre andra - Malta, Slovenien och Österrike - som uppvisar en minskning som är likvärdig med eller större än den som Portugal noterade".

I studien påpekas dock att medborgarnas attityd till demokrati som styrelseskick inte verkar ha rubbats av pandemin, och att Portugals stöd för demokrati fortfarande är överväldigande (över 90 %) jämfört med andra länder.

Förtroende för regeringen

När det gäller förtroendet för regeringen "skedde endast en liten minskning under pandemin (2020-2021)", i motsats till "den förhärskande trenden i de flesta europeiska länder", där förtroendet stärktes.

Å andra sidan har stödet för en "expertregering" ökat betydligt i och med pandemierfarenheterna: om 59 % 2017 var för denna typ av verkställande organ, steg siffran 2021 till 69 %.

Utsikterna för en regering med en stark ledare, "som inte bryr sig så mycket om parlamentets granskning eller om övervakningen av dess prestationer genom val", minskade dock under samma period, från 50 % 2017 till 42 % 2017. 2021.

I studien anges också att euroskeptiska och populistiska fenomen tenderar att "ofta förstärkas" i krissituationer, men studien understryker dock att detta inte skedde i Portugal.