De siffror som parlamentsledamöterna godkände i dag är högre än de 40 procent som EU-länderna föreslagit.

Under 2018 föreslog kommissionen att direktivet skulle revideras och det nya målet skulle vara 40 procent, men efter den ryska invasionen av Ukraina (som inleddes den 24 februari) stärkte EU:s verkställande organ sitt åtagande att investera i förnybar energi och föreslog att siffran skulle höjas till 45 procent.

Rådet, som är den institution som företräder EU-länderna, fastställde i juni förra året sin förhandlingsposition till 40 procent.

De tre institutionerna måste nu förhandla om den slutliga lagstiftningen, som bör vara klar i början av 2023.

Med 418 röster för, 109 röster emot och 111 nedlagda röster stödde parlamentsledamöterna förhandlingspositionen på 45 procent med rådet och kommissionen om översynen av direktivet om förnybar energi, som är en del av det omfattande lagstiftningspaketet "Fit for 55" som syftar till att minska koldioxidutsläppen med 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

Slutförbrukningen av förnybar energi i EU var 9,6 % 2004 och 22,1 % 2020.

"Förnybar energi är en viktig del av lösningen på de skenande priserna", sade den socialdemokratiska parlamentsledamoten och förhandlaren av direktivet Nicolás González Casares, som uppmanade till att minska inte bara beroendet av ryska energiprodukter utan även importen från andra länder.

Som en del av paketet för att minska koldioxidutsläppen med 55 procent till 2030 förespråkade parlamentsledamöterna också i dag (469 röster för, 93 röster emot och 82 nedlagda röster) en uppdatering av direktivet om energieffektivitet till 2030 för att minska EU:s slutliga energiförbrukning med 40 procent till 2030 och primärförbrukningen med 41,5 procent jämfört med 2007 års nivåer.

Slutförbrukningen är den förbrukning som används av slutanvändare, medan primärförbrukningen även omfattar energi som används för energiproduktion och energiförsörjning.

Rådet, som företräder medlemsstaterna, har enats om att minska den slutliga energiförbrukningen med 36 % och primärenergiförbrukningen med 39 %.

En 40-procentig minskning skulle kunna leda till en minskning av den slutliga energiförbrukningen med 740 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtep) och av primärenergiförbrukningen med 960 Mtep, enligt parlamentets beräkningar.

För att uppnå dessa nya energieffektivitetsmål måste medlemsstaterna fastställa bindande nationella mål och utforma åtgärder på lokal, regional, nationell och europeisk nivå inom olika sektorer som offentlig förvaltning, byggnader, företag och datacenter.