Drakblod, hängande krabbklor och gigantiska fiskstjärtar omger mig och ökar mina sinnen - även om jag befinner mig i en miljö som är mycket mer lugnande än vad dessa märkliga trädgårdsnamn skulle kunna antyda.

När jag arbetar mig fram genom stora palmer, passerar jag förbi scharlakansröda ingefärsliljor, doftande frangipani och ett träd med släpande svarta bär, som min guide Coady beskriver som Bob Marleys dreadlocks.

Jag befinner mig i St Lucias botaniska trädgård Diamond Falls Botanical Gardens (diamondstlucia.com) - sex tunnland av exotiska trädgårdsväxter och ett UNESCO-världsarv med en naturlig ravin med hälsobringande vatten.

Här finns drakblod, en slående djupröd sedum, som är en krypande marktäckare. Spetsiga röda blommor med gula spetsar ger illusionen av hängande krabb- eller hummerklor, och enorma palmer som efterliknar gigantiska fiskstjärtar utgör en del av den exotiska planteringen i detta tropiska landskap, som är en del av Soufriere Estate på 2 000 hektar.

Coady pekar på citrongräs, som är ett bra alternativ till vanliga myggmedel om man gnuggar in bladen på huden, liksom Johannesbusken, som sägs lindra menstruationskramper, och livets träd med det passande namnet, som tydligen stöder immunförsvaret och hjälper till att minska kolesterolet.


Diamantvattenfallet

Längre fram når vi Diamond Waterfall, som inte är det mest imponerande med sina 15 meter, men vars terapeutiska mineralfyllda kaskader har färgat klipporna i en blandning av gult, grönt och lila. Vattenfallet har svavelkällor uppströms, vars mineralrika vulkaniska vatten sprider sig över klipporna.

Även om du inte kan bada vid fallens fot, bör varma källbad i närheten tillfredsställa alla som vill ta ett dopp. Det sägs att bad här hjälper mot reumatism, andningsbesvär och magsår.

Den vulkaniska jorden är nyckeln till den frodiga naturen på denna karibiska ö, som ligger mellan Martinique och St Vincent och nordväst om Barbados, vars rikedom och tropiska regn uppmuntrar även de svåraste växterna att trivas.

För cirka 300 000 år sedan skapade vulkanisk aktivitet ett arv av skönhet i form av de berömda Pitons - Gros Piton och Petit Piton - majestätiska små bergiga lavakulor som reser sig från Karibiska havet och som nu är täckta av vegetation och träd. De har blivit utmärkta vandringsleder som är tillgängliga för turister som vill få en bättre utsikt.

Mellan dessa Pitons, som en perfekt passande Askungetoffel, ligger den lyxiga semesteranläggningen Sugar Beach, som i sig själv är ett botaniskt paradis som är utspritt över mer än 100 hektar tropisk skog med tillräckligt många planteringar för att efterlikna Diamond Botanical Gardens flora och fauna.


Det var tidigare en sockerplantage och har en lång historia av ägare, bland annat Lord Glenconner, känd för sin vänskap med prinsessan Margaret, och ägs nu av familjen Green, ägare av Connaught och Claridge's i London, och förvaltas av Viceroy.

Det är superlyxigt med vit-och-vita interiörer, en pool i varje boende och butlerservice. Men dess främsta skönhet ligger i det majestätiska landskapet som omger det. Från ena änden av den stora poolen nära stranden känns det som om du skulle kunna röra Petit Pitons nästan lodräta, kolfärgade klippvägg.

När man följer en brant slingrande väg ner från den avspärrade ingången ser man inte att Sugar Beach rymmer 105 semesterbostäder och 25 bostäder, eftersom de alla är så subtilt placerade, från de strandnära bungalows som har utsikt över den skimrande vita sanden som importerats från Guyana, till lyxiga, stora villor som ligger gömda bland planteringar av palmer, flamboyanta träd och andra tropiska ädelstenar.


Hollywoodstjärnor

Hollywoodstjärnan Matt Damon hyrde enligt uppgift hela anläggningen 2013 för att fira förnyandet av sina bröllopslöften och bjöd in George Clooney, Ben Affleck, Jennifer Garner, Michael Douglas och Catherine Zeta-Jones till festligheterna, även om personalen på Sugar Beach inte har sagt något om någon kändisnärvaro.

En avundsvärd samling modern konst från Andy Warhol till Damian Hirst ger en modern twist och pryder väggarna överallt, även i den välutrustade barnklubben.

Sugar Beach var den första anläggningen på ön som öppnade igen efter pandemin, och det var klokt att hålla trädgårdsmästarna på plats hela tiden, förklarar trädgårdsmästaren Julian Joseph.

"Trädgårdarna har utvecklats under åren, eftersom landskapsarkitekterna hade olika idéer. Vi har försökt undvika att använda importerade material och växter som kommer att bli invasiva", förklarar Julian.

En omfattande renovering - anläggningen stängde i fem månader förra året - har lett till nio nya lyxiga boenden, uppgraderade matställen, en fitnessanläggning vid stranden, ett uppfräschat spa och ett nytt huvudpoolområde, när Sugar Beach firar sitt 30-årsjubileum i år.

Du kan äta ostron och Tomahawk-biff i den storslagna koloniala prakten i The Great Room eller gå till stranden för mer informella pizza, pasta och tacos på Bayside Restaurant.

Ätbara växter som bananer, mango, kokosnötter och avokado visas upp under de regelbundna trädgårdsvisningarna, som leds av trädgårdsingenjörerna på plats.

En stor del av produkterna ingår i sallader, salsor, såser och andra delikatesser på menyerna, eller ingår i den uppsjö av cocktails som serveras i de eleganta barerna på anläggningen.

Välbefinnande är viktigt här - från yoga till Pitonvandringar, spabehandlingar i regnskogen med naturliga produkter och milda vandringsleder där du kanske ser kolibrier, säkert kommer att stöta på ödlor och enligt en ung gäst kan du stöta på en och annan skorpion.

Djupt inne i nätverket av tropiska planteringar finns ett regnskogsspa, en lång träkorridor med lyktor som leder till trädkojor på styltor som ligger högt över marken och som kantas av en bäck. Här kan singlar eller par få en rad olika behandlingar, många med en vinkning till landskapet - massage med bambu, kroppsskrubbor gjorda av kanel och kokosnöts- och svavelgyttjeinpackningar för att avgifta och slappna av.

Men om en skönhetsbehandling på ett hotell känns lite steril finns det naturliga botemedel en kort bilresa bort, som ger en grusigare och mer stinkande upplevelse.


När jag ger mig ut, dyker jag ner i tårna i det heta leriga vattnet vid Sulphur Springs - Soufriere (den tidigare huvudstaden) har fått sitt namn från franskan som betyder svavelgruva - och badar i grusig, sandfärgad vulkanisk lera, som är känd för sina exfolierande och hudförbättrande egenskaper. Platsen ligger en kort promenad från kanten av den krater som kallas La Caldera (kitteln) och som beskrivs som Karibiens enda vulkan som man kan gå in på.

Medan jag väntar på att leran ska torka på min hud, målar en konstnärlig medhjälpare mig på skoj med ett halsband av träkolfärgad lera, innan jag tvättar bort allt i en annan, något mindre skållande bassäng. Den helande leran sägs lindra solbränna och lindra ömma leder och artrit. Min hud känns slät, mjuk och fräsch.

Men det är synen av den närliggande kratern, ett stenigt landskap som är översållat med lergropar med skållande bubblande vatten som kastar upp moln av rök och ånga, som verkligen får min hud att pirra.

Här får man halsen över sig av den stickande, ruttna äggstank av svavel som väller ut från sprickorna i jorden, och det karga landskapet är långt ifrån den frodiga oas som dess vulkaniska näringsämnen har tjänat till i den närliggande botaniska trädgården. Lukten håller åtminstone ormarna och spindlarna borta, säger vår guide John och flinar.

Även om vulkanen inte har haft något utbrott på tusentals år är den fortfarande aktiv och kratern som vi står runt är nu avspärrad. Ändå minns John att han och hans vänner som barn brukade picknicka och leka i den heta svavelinfluerade terrängen och undvika de dödliga bubblande bassängerna när de gick.

Allt detta förändrades för 33 år sedan, minns han, när en turistguide hoppade lite för hårt på ytan och jorden gav vika, vilket ledde till att han fick andra gradens brännskador. Det är därför vi nu bara får observera scenen på avstånd.

I dagens hetta lockar den frodiga skogliga oasen Sugar Beach, när vi slingrar oss ner till stranden, förbi djupröda krotoner, fenix- och arekapalmer, korallhibiskus och svidande scharlakansröda flamberade träd. Hängande krabbklor och drakblod har aldrig känts så inbjudande.