I höstprognoserna från Bryssel görs en analys av effekterna av EU-medel, som "bör variera betydligt mellan medlemsstaterna", med Portugal som en av de största mottagarna.

"I EU som helhet väntas de offentliga utgifterna som finansieras av EU-bidrag öka med 0,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) mellan 2024 och 2026. En ökning med mer än 1 procent av BNP väntas dock i Bulgarien, Grekland, Lettland, Polen, Portugal och Slovakien", står det i dokumentet.

Efter dessa ökningar sker dock en minskning mellan 2026 och 2027, som "påverkas av den relativa storleken på respektive anslag från planen för återhämtning och resiliens (RRP) och medlemsstaternas sammanhållningspolitik", så att vissa länder "med större RRP-anslag (som Grekland, Portugal och Spanien) förväntas registrera större minskningar av utgifter som finansieras av EU-bidrag under 2027".

Bryssel drar också slutsatsen att finanspolitiken kommer att vara mycket heterogen bland medlemsstaterna 2026, med allt från en åtstramande politik på omkring 3 procent av BNP i Rumänien till en expansiv politik på omkring 3 procent i Estland.

"Utgifter som finansieras av PRR-bidrag och andra EU-medel bör ge betydande expansiva bidrag till finanspolitiken i Bulgarien, Portugal, Polen och Grekland", anser kommissionen i ett dokument där den förutspår att Portugal kommer att registrera ett nollsaldo i år och ett underskott på 0,3 procent 2026.

Dessa prognoser är mer pessimistiska än regeringens, som pekar på ett överskott på 0,3% av BNP i år och 0,1% 2026.

Kommissionen framhåller att "inhemskt finansierade investeringar bör fortsätta eller öka i de flesta länder, med en särskilt stor expansion i Estland och Litauen, även på grund av försvarsutgifter".

Å andra sidan "väntas de löpande nettoutgifter som finansieras genom nationella budgetar bidra till en minskning i tio EU-länder, med stora begränsningar i Frankrike, Malta, Österrike, Finland, Polen och särskilt Slovakien och Rumänien", avslutar kommissionen.

Bryssel analyserade också effekterna av de amerikanska tullarna och drog slutsatsen att Portugal är bland de länder som är minst exponerade för dessa tullar.

"Malta, Kroatien, Estland, Portugal och Frankrike är mindre exponerade eftersom de har låga effektiva tullsatser och begränsad export till USA", står det i dokumentet.

De effektiva tullsatserna varierar avsevärt mellan medlemsländerna, från 3,2 procent för Irland till 29,5 procent för Luxemburg, beroende på vilka produkter som länderna exporterar mest.

"Länder som främst exporterar stål, aluminium, järn, medelstora och tunga fordon samt maskiner har de högsta tullsatserna, medan länder som främst exporterar varor som för närvarande är undantagna från USA:s tullar, t.ex. flygplan och läkemedel, ligger i den lägre delen av rangordningen", förklarar kommissionen.