I sin "Economic Survey" över Portugal, som analyserar landets ekonomiska resultat, konstaterar Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling(OECD) att "tidigare reformer som syftat till att öka utbudet av hyresbostäder har haft begränsad framgång på grund av ihållande fragmentering av lagstiftningen", frysningen av hyrorna före 1990 och "frekventa policyförändringar som skapar osäkerhet för investerare", enligt analysen.

I ett underkapitel om energieffektivitet konstaterar OECD att "trots Portugals milda klimat och generellt låga efterfrågan på energi" bidrar den dåliga bostadskvaliteten till "höga nivåer av energifattigdom" och "skadar människors hälsa och välbefinnande".

I sin första diagnos av bostadskrisen i Portugal lyfter OECD fram de "svaga investeringarna i bostäder under de senaste decennierna", de ökade markpriserna och byggkostnaderna, "bristen på kvalificerad arbetskraft" samt förseningarna och komplexiteten i att få bygglov.

Exempelvis varierade antalet dagar det tog att få ett bygglov 2023 från 272 i Funchal till 548 i Coimbra, 545 i Lissabon och 453 i Porto.

Dessutom visar sig bostadsbeståndet, "ett av de största" i OECD i procentuella termer, vara "ineffektivt", eftersom antalet hus som inte används som primära bostäder - eftersom de är lediga (12% av bostäderna 2021) eller används som fritidshus (19%) - "är det högsta" bland organisationens länder.

Detta scenario observerades också i centrala Lissabon, där 14,9% av fastigheterna var tomma och 9,3% användes som fritidshus 2021.

Trots att regeringen och många kommuner har ökat investeringarna under de senaste åren var "det sociala bostadsbeståndet bland de lägsta i OECD 2022."

Under 2022 avsatte Portugal cirka 0,1% av sin BNP till subventionerade bostäder, enligt rapporten.

Missmatchningen mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden förklaras av en 13-procentig ökning av antalet hushåll mellan 2010 och 2023, "vilket återspeglar en trend mot mindre hushåll".

De "jämförelsevis låga fastighetspriserna", jämfört med internationella standarder, uppmuntrade dessutom efterfrågan från utländska medborgare, som stod för "cirka 10% av det totala värdet av fastighetstransaktioner mellan 2019 och 2024".

Efterfrågan från utlänningar var koncentrerad till "dyrare fastigheter, vilket återspeglar den relativt högre köpkraften och de minimikrav på investeringar" som de så kallade "gyllene visumen" kräver.

Turismtillväxten ökade också efterfrågan på bostäder, liksom "expansionen av korttidsuthyrningar".

"I Lissabon, till exempel, ökade antalet fastigheter som annonserades på Airbnb från 18.277 i september 2019 till 21.181 i december 2024, vilket motsvarar cirka 7,6 procent av alla bostäder i stadsområdet", betonas det i studien.