Ny statlig forskning tyder på att ökad skärmtid kan kopplas till sämre ordförrådsutveckling hos småbarn.

Resultaten kommer från studien The Children of the 2020s (COT20s) där vårdnadshavare ombads att fylla i en online-enkät när deras barn var omkring två år (mellan 24 och 28 månader), mellan oktober 2023 och februari 2024. Sammanlagt besvarades 4.758 enkäter.

Resultaten från undersökningarna visade att barn i gruppen med högst skärmtid - i genomsnitt cirka fem timmar per dag - i genomsnitt kunde säga 53% av de 34 testorden, jämfört med 65% bland barn i gruppen med lägst skärmtid, som i genomsnitt bara hade 44 minuter per dag.

Som svar på resultaten har regeringen meddelat att den kommer att släppa den första officiella vägledningen om skärmtid för barn under fem år i april.

Här är fem sätt som skärmtid kan påverka ditt barns hjärna...

Är barn mer sårbara för effekterna av skärmtid än vuxna?

"Barns hjärnor är som svampar som suger åt sig upplevelser i en otrolig takt", säger Dr Samir Shah, konsultpsykiater och medicinsk chef på Priory Hospital Altrincham. "Viktiga utvecklingsperioder, särskilt före fem års ålder och under tonåren, är när hjärnan genomgår den snabbaste tillväxten.

"För mycket skärmtid under dessa stadier kan ha mer långvariga effekter jämfört med vuxna."

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och grundare av minnesträningsappen Nuroe, håller med och tillägger "Utvecklingen av kognitiva förmågor under barn- och ungdomsåren är helt avgörande. Det är en tid av neuroplasticitet, och det är avgörande för utbildning och prestation som vuxen."

1. Påverkar uppmärksamhetsspann och fokus

"Vi [vid Karolinska Institutet] publicerade nyligen resultat från en stor studie där vi följde mer än 8.000 barn mellan 10 och 14 år och kartlade hur mycket tid de ägnade åt antingen sociala medier, spel eller TV, och vi fann att det var just tid i sociala medier som var förknippat med ökade symtom på ouppmärksamhet", säger Klingberg. "De rapporterade till exempel problem med att fokusera under en längre tid, blev lätt distraherade och hade problem med att göra läxor."

Kreditering: PA;

2. Negativ inverkan på humör och mental hälsa

"Forskning har visat oss att tonåringar och barn som tillbringar mer än fyra timmar per dag framför skärmar löper större risk att uppleva högre nivåer av ångest och depression", säger Shah. "Den ständiga och ihållande stimuleringen från digitala skärmar kan göra att unga sinnen känner sig överstimulerade med högre dopaminnivåer men känslomässigt otillfredsställda.

"Barn som tillbringar mycket tid på skärmar kan också ibland ha svårare att hantera frustration och irritation."

Det kan också påverka deras förmåga att uppfatta sociala signaler.

"Mindre interaktion ansikte mot ansikte och direkt interaktion innebär färre möjligheter och tillfällen att öva upp viktiga sociala och exekutiva färdigheter som empati och konfliktlösning", förklarar Shah.

3. Sömnbrist

"En annan viktig aspekt av detta är att skärmtid och sociala medier tränger undan tid för andra saker som sport, personliga interaktioner och inte minst sömn", säger Klingberg. "Det finns så mycket forskning som visar på sömnens betydelse för både psykologiskt välbefinnande och kognitiv prestation, och detta är särskilt viktigt för unga växande hjärnor.

"Brist på sömn kan påverka långtidsminnet, uppmärksamhetsminnet och arbetsminnet."

Kreditering: PA;

4. Påverkar problemlösningsförmågan och minnet

"Ständiga distraktioner på nätet innebär att barn ofta berövas förmågan att fokusera under en längre tid och går miste om de kognitiva utmaningar som driver och gynnar den kognitiva utvecklingen, vilket inkluderar både uppmärksamhet och arbetsminne", säger Klingberg.

"Vi vet att arbetsminnet är något som kan utvecklas genom träning, så jag tror att en del av det handlar om att försöka minska barns användning av sociala medier och istället lägga tid på mer fokuskrävande aktiviteter, som till exempel läsning eller läxor."

5. Stör belöningssystem

"Regelbunden skärmanvändning triggar frisättningen av dopamin, som är hjärnans "må bra"-kemikalie. Detta skapar sedan en cykel där man längtar efter mer skärmtid för att få samma kick eller effekt", förklarar Shah.

"Det är lite som att kolla dörren upprepade gånger och hoppas på en spännande besökare. Med tiden kan verkliga och realistiska aktiviteter börja kännas mindre belönande i jämförelse. Det är därför som barn och tonåringar som regelbundet använder skärmar har svårt att upprätthålla eller bygga upp meningsfulla sociala kontakter."