Traditionellt hjälper fastan oss att stanna upp och reflektera över vår relation till Gud och till andra. Som Jesus lärde ut (Matteus 6:16-18) handlar fasta inte om att framstå som mer andlig, utan om ödmjukhet och förvandling. Fastan förändrar oss, inte Gud.

Men i år, när vi funderar på vad vi ska avstå från, låt oss komma ihåg att för många är "att vara utan" inte en andlig övning, utan en del av den dagliga verkligheten. I alla samhällen kämpar familjer för att få mat på bordet. Vissa föräldrar hoppar över måltider så att deras barn kan äta. Detta händer här, bland oss.

Jesaja påminner oss om att sann tillbedjan innebär att "dela ditt bröd med de hungriga" (Jesaja 58:7). Fastan handlar inte bara om att avstå, den handlar om att agera. När vi fastar smakar vi på en bråkdel av vad andra får utstå, och det borde få oss att känna medlidande. Det kan leda oss från välgörenhet till rättvisa: att bygga relationer över gränserna, stödja matbanker och arbeta för ett rättvisare samhälle.

Så den här fastan ska du inte bara ge upp något, utan ge något tillbaka. Lägg märke till de små välsignelserna: ett varmt hem, en måltid, ett leende. Låt tacksamhet inspirera till generositet. Som John Wesley bad:

"Gör allt gott du kan,

med alla medel du kan,

På alla de sätt du kan..."

Må denna fastetid bli en ljusets tid, där vår fasta öppnar våra hjärtan för kärlek och vår kärlek ger hopp till dem som behöver det.

Pastor Carla Vicencio Prior

Boliqueime och St Lukes Palhagueira