I Coimbra efterlyste föreningens ordförande Pedro Pimpão en omedelbar balans mellan kommunernas befogenheter och den statliga finansieringen.

En studie från University of Minho bekräftade att kommunerna spenderar mer på utbildning än vad de får från Decentralisation Funding Fund, vilket är ett eko av borgmästarnas långvariga oro.

Studien förstärker huvudargumentet: kommunerna står konsekvent inför underfinansiering och måste omdirigera resurser från andra viktiga tjänster för att täcka de verkliga kostnaderna för utbildning. Detta tryck på redan snäva budgetar hotar kvaliteten på tjänster som hälsa, transport och socialt stöd.

ANMP ser adekvat finansiering av utbildning som en rättvisefråga och avgörande för Portugals framtid. Föreningen uppmanar till tydliga regler, en definierad tidslinje och regelbunden, transparent rapportering för att säkerställa att kommunerna har resurser för att uppfylla rättsliga skyldigheter och investera i utbildning på ett effektivt sätt.

Trots finansieringsgapet stöder Pedro Pimpão, borgmästare i Pombal, decentralisering och lyfter fram kommunernas motståndskraft. ANMP konstaterar att lokal förvaltning förbättrar effektiviteten och kvaliteten genom att föra skoltillsynen närmare lokalsamhällena.

Gruppen pekar på framgångsrika exempel som bevis. Lokal förvaltning har lett till nya utbildningsprogram, snabbare stöd till skolor och starkare band mellan skolor och deras samhällen. Vissa kommuner har t.ex. startat fritidsaktiviteter och förbättrat lokalerna genom egna projekt, vilket visar på fördelarna med lokal kunskap och lokalt engagemang. Gruppen menar dock att regeringen måste hålla sina löften om finansiering av skolbyggnader.

Decentralisering är tänkt att föra beslutsfattandet närmare lokalsamhällena, men det kan också leda till byråkratiska förseningar, problem med resursdelning och förvirring om vilket ansvar som tillhör den centrala eller lokala regeringen.

ANMP uppmanar centralregeringen att snarast inleda öppna och transparenta diskussioner. De insisterar på att nya ansvarsområden måste åtföljas av garanterad finansiering och efterlyser regelbundna översyner för att bedöma kommunernas finansiella behov. Intressenter betonar behovet av nationellt och lokalt samarbete och uppmanar beslutsfattare att arbeta tillsammans så att utbildningsreformen är lyhörd, innovativ och förtjänar medborgarnas förtroende.

Resultaten visar att kommunerna betalar för mycket mer icke-lärarpersonal än vad lagen kräver för att skolorna ska fungera ordentligt. De måste hantera personal, löner och kompetensutveckling samtidigt som de måste se till att komplexa regelverk följs och att servicenivån är hög.

Dessutom är mer än 80% av de skolor som nu förvaltas lokalt över 30 år gamla, och många av dem byggdes inte för att uppfylla dagens standarder för utbildning, miljö eller tillgänglighet. Dessa skolor är i akut behov av reparationer för att kunna erbjuda goda inlärningsförhållanden.

Eftersom många skolor är gamla har de föråldrade värmesystem, dålig tillgänglighet, enkla lekplatser och föråldrad teknik. Dessa problem gör det svårare för elever och lärare att lära sig och arbeta under goda förhållanden. Byggnadernas ålder och skick kan också innebära faror, till exempel mögel, asbest och svaga nödsystem.

Vissa skolor uppfyller inte dagens standarder för säkerhet, komfort eller digitalt lärande. Med teknikens växande roll i utbildningen är denna situation oacceptabel. Gruppen efterlyser omedelbara, riktade investeringar och noggrann planering för att säkerställa att alla elever och lärare har tillgång till säkra, moderna och effektiva lärmiljöer.