Den verkställande makten vill också göra ändringar i strafflagen för att stärka skyddet för offer för människohandel, enligt ett lagförslag som lämnats till parlamentet.

Regeringens lagförslag godkändes av ministerrådet och införlivar ett EU-direktiv om förebyggande och bekämpning av människohandel och skydd av offer.

Regeringen vill att den nationella samordnaren mot människohandel ska ersätta den nuvarande nationella rapportören, som "utses av den regeringsmedlem som ansvarar för området medborgarskap och jämlikhet", förklarade justitieministeriet i ett uttalande som skickades till nyhetsredaktionerna idag.

Denna samordnare kommer bland annat att ha till uppgift att, enligt Rita Alarcão Júdice, "främja och samordna program för att bekämpa människohandel, övervaka trender i fenomenet och resultaten av genomförda åtgärder samt samla in statistik i samarbete med kommissionen för medborgarskap och jämställdhet, observatoriet för människohandel och nätverket för stöd och skydd av offer".

När det gäller ändringarna i strafflagen vill regeringen, enligt det dokument som idag överlämnades till republikens församling, att en artikel införs i strafflagen som föreskriver "straffrihet för offer för människohandel som begår olagliga handlingar som en direkt följd av att de utsätts för en av de situationer av utnyttjande" som föreskrivs i lagen.

I dessa fall räcker det att under utredningen konstatera att det brott som tillskrivs offret är en direkt följd av människohandel, inklusive brott relaterade till "olaglig invandring eller arbete utan nödvändiga tillstånd, förfalskning av dokument och användning av en annan persons identitetshandling eller resehandling, och allvarligare brott som rån, stöld, hemfridsbrott och narkotikahandel".

Målet är att "uppmuntra offer för människohandel att anmäla brottet eller söka stöd och hjälp", enligt lagförslaget.

Utöver detta förslag, som kommer att diskuteras av ledamöterna i republikens församling, godkände regeringen också i ministerrådet införlivandet av ett annat europeiskt direktiv som rör elektroniska bevis.

I samma uttalande förklarar justitieministeriet att cirka 85 procent av brottsutredningarna i Europeiska unionen använder data i en digital miljö, ofta utanför det land där utredningen äger rum, och därför är förslaget att skapa "regler som är tillämpliga på utnämningen av etableringar och juridiska företrädare för leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster, domännamn och andra informationssamhällets tjänster, i syfte att samarbeta i brottmål".