Enligt en analys från CGTP:s kontor för sociala studier, baserad på uppgifter från det nationella statistikinstitutet (INE), fanns det år 2020 827,000 arbetstagare som fick den nationella minimilönen, vilket motsvarar 23,5 procent av arbetstagarna i den privata sektorn, varav 424 000 var kvinnor.

Med hänvisning till undersökningen om löner och arbetstid påpekas det i analysen att de företag som hade den högsta förekomsten av arbetstagare som fick nationell minimilön var textil-, kläd- och skoindustrin, med cirka 52 procent av arbetstagarna med minimilön, livsmedels- och dryckesindustrin, trä- och möbelindustrin, hotell- och restaurangbranschen, tillverkning av icke-metalliska mineralprodukter, alla med en förekomst på mer än 40 procent. Därefter följde administrativ verksamhet och stödtjänster, hälsovård och sociala stödtjänster (från den privata sektorn) och handel, alla med en förekomst på över 30 procent. "Till följd av de låga lönerna var 8,5 procent av de arbetande kvinnorna fattiga 2019 även efter sociala transfereringar, det vill säga även efter att ha fått de sociala förmåner som de omfattas av", står det i dokumentet som kommer att tjäna som diskussionsunderlag för den åttonde nationella konferensen för kommissionen för jämställdhet mellan kvinnor och män, som ska hållas i Lissabon.

Kvinnor utgör för närvarande ungefär hälften av den aktiva befolkningen och den totala sysselsättningen och mer än hälften av löntagarna, cirka 52 procent.

De fortsätter dock att tjäna mindre än männen, skillnaden är 14 procent i allmänhet och 26,1 procent mellan högre chefer, enligt CGTP:s undersökning. När man jämför månadsinkomster och inte bara löner ökar den globala skillnaden från 14 till 17,8 procent, eftersom männen gör mer övertid och får mer premier, eftersom kvinnorna fortsätter att ge mer hjälp till familjen.

Enligt studien framhävs problemet med ojämlikhet inom den offentliga förvaltningen när det gäller kvinnors tillgång till ledande befattningar, eftersom de endast utgör 41 procent av alla högre chefer, trots att de utgör 61 procent av arbetstagarna inom sektorn, något som senare återspeglas i deras löner.

Enligt CGTP är otrygghet en annan faktor som bidrar till ojämlikhet i lönerna. Enligt Inter-studien visar de analyserade uppgifterna från det sista kvartalet förra året också att arbetstagare med otrygga anställningar har lägre löner än arbetstagare med fasta anställningar, och att skillnaden är större ju mer otryggt jobbet är. År 2020 nådde den otrygghet som mäts genom INE:s uppgifter över 712 000 arbetstagare, varav 373 500 var kvinnor (52 procent av det totala antalet). Otryggheten påverkade 17,8 procent av alla löntagare, med den högsta förekomsten bland arbetande kvinnor (18 procent). Intersindical citerade också ILO:s World Wages Report 2020-2021 för att konstatera att den nuvarande pandemikrisen "har mer negativa konsekvenser i Portugal när det gäller löner, än i andra länder i Europa och särskilt bland arbetande kvinnor".

Enligt ILO-rapporten såg arbetstagare sin arbetsinkomst minska efter uppkomsten av Covid-19, och Portugal var det land, bland 28 studerade europeiska länder, där de största löneförlusterna inträffade mellan första och andra kvartalet 2020. Portugisiska arbetstagare förlorade i genomsnitt 13,5 procent av sin lön under andra kvartalet 2020, vilket är högre än den genomsnittliga förlusten på 6,5 procent i de 28 analyserade länderna, men kvinnorna förlorade i genomsnitt 16 procent, jämfört med 11,4 procent för portugisiska arbetande män.

Majoriteten (82,5 procent) av de sysselsatta kvinnorna arbetade inom tjänstesektorn, cirka 16 procent inom industri, byggverksamhet, energi och vatten (särskilt inom tillverkningsindustrin) och endast 1,7 procent inom jordbruk, djurproduktion, jakt, skogsbruk och fiske.

Bland tjänsterna har hälso- och sjukvård och socialt stöd (18 procent), handel (15 procent) och utbildning (14 procent), som tillsammans står för ungefär hälften av kvinnors sysselsättning, större betydelse. Enligt samma undersökning fortsätter kvinnors utbildningsnivå att öka, 38 procent har avslutat högre utbildning och 28 procent har avslutat gymnasie- eller eftergymnasial utbildning, men ökningen av kvalifikationer har inte motsvarats av stigande löner.