Nobelpriset i litteratur tilldelades Gurnah "för hans oengagerade och medkännande sätt att penetrera kolonialismens effekter och flyktingarnas öde mellan kulturer och kontinenter".

Abdulrazak Gurnah föddes 1948 på Zanzibar, en ögrupp vid den östafrikanska kusten, men var i exil från 18 års ålder i Storbritannien, där han nyligen gick i pension från University of Kent, där han var professor i engelska och postkolonial litteratur.

"Hans avresa [från Zanzibar] förklarar den centrala roll som exilen spelar i hela hans arbete, men också hans brist på nostalgi för ett primitivt, förkolonialt Afrika", säger Svenska Akademien.

Enligt kommitténs uppfattning är Abdulrazak Gurnahs litterära verk ett "levande och exakt porträtt av ett annat Afrika, i en region som präglats av slaveri och av olika former av förtryck från olika kolonialistiska regimer och makter": Portugisiska, indiska, arabiska, tyska och brittiska".

Abdulrazak Gurnah har skrivit verk som"Paradise" (1994) och"Afterlives" (2020) och har "allmänt erkänts som en av de främsta författarna inom postkolonialismen".

I Portugal har han bara publicerat en bok, "Junto ao Mar", förlaget Difel, 2003.

"Gurnahs förflyttade karaktärer, i England eller på den afrikanska kontinenten, befinner sig mellan kulturer och kontinenter, mellan det liv som lämnats kvar och det som ska komma, de möter rasism och fördomar, men de tvingas också att tysta ner sanningen eller återuppfinna en biografi för att undvika en konfrontation med verkligheten", motiverade akademin.

Nobelpriset i litteratur är ett pris som sedan 1901 delas ut årligen av Svenska Akademien till författare som har gjort anmärkningsvärda insatser på litteraturens område, och har ett penningvärde på över 900 000 euro.