Tidigare studier har fokuserat på videospelens negativa inverkan på unga människor, såsom depression och aggressivitet. I den aktuella studien har man dock analyserat data i större skala om den kognitiva utvecklingen av tonårshjärnan hos 2 217 barn, studien Adolescent Brain Cognitive Development study (ABCD-studien ), som finansieras av American Institutes of Health (NIH).


Forskarna granskade deltagarsvar, resultat av kognitiva tester och hjärnavbildningar från cirka 2 000 barn i åldern 9-10 år, som delades in i två grupper: de som aldrig spelar videospel och de som spelar dem varje dag i tre eller fler timmar.


Denna varaktighet valdes eftersom den överstiger American Academy of Paediatrics rekommendation om en eller två timmars videospel per dag för äldre barn.


Båda grupperna fick utföra samma två uppgifter. I den första visades pilar som pekade åt vänster eller höger för barnen, som var tvungna att klicka på motsvarande knapp så snabbt som möjligt.


För den andra uppgiften fick ungdomarna se ett första ansikte och sedan ett andra, varefter de fick säga om de tillhörde samma person, denna gång för att testa deras arbetsminne, ett korttidsminne.


Efter att ha korrigerat vissa relaterade statistiska fördomar, såsom föräldrarnas inkomst, IQ och psykiska hälsa, fann forskarna att barn som spelade videospel konsekvent fick bättre resultat på uppgifterna.


Under testerna observerades barnens hjärnor med hjälp av särskilda avbildningstekniker. Hjärnorna hos de barn som spelade videospel uppvisade mer aktivitet i områden som förknippas med uppmärksamhet och arbetsminne. "Resultaten ger upphov till den intressanta möjligheten att videospel ger en kognitiv inlärningsupplevelse med mätbara neurokognitiva effekter", avslutar studien.


Det är dock fortfarande inte möjligt att veta om bättre kognitiva prestationer leder till att man spelar under längre tid, eller om det är det faktum att spelandet under längre perioder förbättrar prestationerna hos de observerade barnen.


För dessa och andra svar förväntas studien fortsätta, så att mer strukturerad information och slutsatser kan samlas in när dessa barn är äldre. Kontinuiteten i arbetet kommer också att korrelera med andra variabler som kan påverka dessa preliminära resultat, såsom barnens hemmiljö, fysisk aktivitet och sömnkvalitet.


Överdriven skärmtid är naturligtvis dåligt för den mentala hälsan och den fysiska aktiviteten, nämner forskarna, men studiens resultat visar att den tid som spenderas med att spela videospel kan vara bättre än samma tidsperiod med att titta på videor på YouTube till exempel, vilket inte har några påvisbara kognitiva effekter.


För mer information kontakta Grupo HPA Saude på +351 282 420 400.