Det är hög tid att eskatologiska överläggningar om vår oundvikliga Mortexit ifrågasätter dessa dyra koncept om döden och hur de kan hanteras för att uppfylla 2000-talets etiska och ekologiska krav.

Bortskaffandet av lik har sysselsatt mänskligheten sedan Noas tid och har lett till att det har skapats en begravningsindustri där begravningsentreprenörernas, murarnas och läkarnas ekonomiska intressen går före de kära avlidna och deras anhörigas intressen. Nu har vi möjlighet att revolutionera dödsideologin med dess rika traditioner av mumbo-jumbo, heliga riter och glada festligheter.

I det alternativa tänkandet är två nya metoder för att reducera kadaver till nyttig kompost viktigast. I den första processen placeras den avlidne i en återanvändbar stålbehållare fylld med organiskt material som sedan hamnar i en kammare där det utsätts för koldioxid, syre och kväve och termofila organismer som tillsammans, under fuktiga förhållanden, påskyndar den vanliga nedbrytningstakten. Efter en månad bildas en fin, biologiskt säker kompost som är redo att återskapa växtlivet. Den andra processen innebär att kroppen helt och hållet sänks ner i en tank med uppvärmt vatten som tillsätts med kaliumhydroxid; detta tar bara fyra timmar för att reducera det organiska materialet till en lika nyttig blandning som är redo för begravning i en rustik miljö. Båda dessa innovationer kräver endast 15 % av den energi som krävs för att bortskaffa en kropp i en eldstad och släpper ut mycket mindre koldioxid.

Innan man betalar en gyllene euro till Charon bör man tänka på hur man förbereder sig för en enkel resa och förhoppningsvis kommer fram till den önskade destinationen.

Roberto Knight Cavaleiro, Tomar