Forskare från institutet för folkhälsa vid universitetet i Porto (ISPUP) har i en studie med 643 personer i åldern 60 år och äldre kommit fram till att de som bor ensamma inte nödvändigtvis löper större risk att drabbas av depression.

I detta syfte utvärderade forskarna 643 vuxna i åldern 60 år och äldre, bosatta i Porto och som deltog i EPIPorto-kohorten [ISPUP:s longitudinella studie som sedan 1999 har följt ett urval invånare i kommunen]. De besvarade frågor om sin status, sin bostadssituation, sina fritidsaktiviteter samt om hur de upplevde det sociala stödet från familj och vänner.

I studien, som utarbetades inom ramen för HARMED-projektet, drogs slutsatsen att de som bor ensamma "inte nödvändigtvis är de som löper större risk att utveckla depression".

"Faktum är att depression är vanligare hos äldre vuxna som saknar socialt stöd och som inte deltar i fritidsaktiviteter, oavsett om de bor ensamma eller tillsammans med någon annan", betonar institutet.

Av deltagarna led 27,4 % av depression, en prevalens som var mer uttalad hos kvinnor som, när de analyserades isolerat, hade en 30 % prevalens av sjukdomen.

I undersökningen drogs slutsatsen att "den största benägenheten för depression förekommer bland äldre vuxna som lever ensamma, men som samtidigt ackumulerar nackdelarna med lågt socialt stöd och litet engagemang i fritidsaktiviteter".

"Att leva ensam bör inte ses som den viktigaste isoleringsfaktorn i samband med depression", betonar ISPUP.

I uttalandet citeras forskaren Ana Henriques, som är den första författaren till studien, som betonar att social isolering måste "hanteras på ett flerdimensionellt sätt".

"Det finns andra komponenter som hjälper oss att få en mer fullständig bild av vad social isolering är, nämligen deltagande i fritidsaktiviteter och det sociala stöd som erhålls", säger han.

Ana Henriques förespråkar att social isolering kan "ge oss en ofullständig bild" och menar att det är nödvändigt att ta hänsyn till "alla variabler för socialt stöd" - till exempel utövande av aktiviteter - och hur dessa kan vara "avgörande" och "bidra till att förebygga isolering och depression".

Samtidigt påpekar forskarna att studien skulle kunna hjälpa vårdpersonal att tidigare identifiera äldre personer som löper risk att drabbas av depression.

"Istället för att anta en åtgärdande strategi kommer hälso- och sjukvårdspersonal att kunna agera tidigare och identifiera äldre vuxna som inte har fritidsaktiviteter eller bra sociala nätverk, vilket bidrar till att förebygga social isolering och depression i denna population", säger han forskaren.

Förutom ISPUP har studien haft samarbete med forskare från institutet för sociologi vid universitetet i Porto, universitetet Miguel Hernandez de Elche (Spanien) och universitetet i São Paulo (Brasilien).

HARMED-projektet, som finansierades av stiftelsen för vetenskap och teknik (FCT) och Portugal 2020, utvecklades av ISPUP och institutet för sociologi vid universitetet i Porto och syftade till att mäta den socioekonomiska krisens, våldets och de sociala frågornas inverkan på de äldre.