Rapporten ”Catalyzing Competitiveness: Where Investment Happens and Why” hävdar att produktiva investeringar har blivit ett av de avgörande måtten på ekonomisk konkurrenskraft, där företag i allt högre grad väljer etableringsorter utifrån driftskostnader, produktivitet och hur snabbt projekt kan genomföras, snarare än utifrån historiska industricentra eller geografiska fördelar.

Nettoinvesteringar i produktiva tillgångar

I detta sammanhang har den iberiska halvön fått en framträdande roll tack vare sitt rikliga utbud av förnybar energi till låg kostnad, vilket gör den särskilt attraktiv för elintensiva tillverkningsindustrier.

Enligt rapporten är Portugal ett av de länder i Europa som har uppvisat den starkaste återhämtningen i investeringar efter statsskuldkrisen i euroområdet. År 2024 uppgick landets nettoinvesteringar i produktiva tillgångar till 4,6 procent av bruttonationalprodukten (BNP), medan Spanien noterade en andel på över 2 procent av BNP.

Tysklands motsvarande investeringsnivå låg däremot på cirka 0,2 procent av BNP under samma period, vilket understryker den växande klyftan mellan Europas traditionella industrimakt och nya investeringsdestinationer.

Dessa resultat tyder på att flera energiintensiva industriprojekt redan omdirigeras till den iberiska halvön och de nordiska länderna, vilket återspeglar en förskjutning i EU:s industriella geografi i takt med att tillverkare söker sig till regioner som erbjuder mer konkurrenskraftiga energikostnader.

Dessutom varnar MGI för att Europa står inför ett strukturellt årligt investeringsunderskott på cirka 800 miljarder euro, ett gap som hotar kontinentens långsiktiga tillväxtutsikter och internationella konkurrenskraft.

Kostnadskonkurrenskraft

Rapporten pekar också på en växande klyfta mellan världens största ekonomier.

Medan Europa fortsätter att brottas med otillräckliga produktiva investeringar utökar USA sin inhemska tillverkningskapacitet för att minska beroendet av utländska leveranskedjor, samtidigt som Kina ökar sin kapacitet i en takt som är ungefär tre gånger snabbare än den sammanlagda takten för USA och EU.

Kostnadskonkurrenskraften förblir dock en annan betydande utmaning. Enligt analysen kostar tillverkning i Europa eller USA i genomsnitt minst 50 procent mer än i de ekonomier som för närvarande drar till sig den största andelen av de globala investeringarna.

Denna skillnad är ännu större inom forskning och utveckling, där kostnaderna kan vara omkring 300 procent högre på grund av mer omfattande administrativa förfaranden och längre tid för att få ut nya produkter på marknaden.

Bland de viktigaste faktorerna som undergräver Europas konkurrenskraft lyfter institutet fram höga energi- och råvarukostnader, tillsammans med betydande skillnader i de offentliga investeringsstödsprogrammen, som kan variera så mycket som åttafaldigt mellan olika regioner.

MGI rekommenderar en kombination av åtgärder, däribland ökad automatisering och bredare användning av artificiell intelligens, förenklade reglerings- och administrativa förfaranden, förbättrad tillgång till prisvärd ren energi, snabbare produktutvecklingscykler, förstärkta investeringar i innovation samt ökad specialisering inom strategiska sektorer såsom halvledare, bioteknik och AI-infrastruktur för att minska konkurrenskraftsklyftan.

Rapporten drar slutsatsen att produktivitetsförbättringar på omkring 30 procent, i kombination med lägre kostnader för utrustning, energi och material samt snabbare projektgenomförande, skulle kunna minska Europas nuvarande kostnadsnackdel med mellan 30 och 80 procent, vilket avsevärt skulle stärka regionens ställning när det gäller globala industriinvesteringar.