André Gomes-dos-Santos, forskare vid universitetet i Porto, förklarade för Lusa att sekvenseringen av flodpärlmusslans arvsmassa, som publicerades i tidskriften DNA Research av Oxford University Press, är "ett första steg" för kunskapen om arten.

Flodmusslan, vars vetenskapliga namn är Margaritifera margaritifera, är känd för sina pärlor, och i allmänhet innehåller endast en av 3 000 dessa ädelstenar som blev populära omkring 600 f.Kr. och vars användning har bevisats i smycken från kungliga familjer i Storbritannien, Sverige, Österrike och Tyskland.

"Vid övergången från 1900-talet till 2000-talet minskade de europeiska musselpopulationerna med 90 procent, det var en enorm nedgång i populationerna av denna art och sannolikt relaterad till mänsklig påverkan", säger forskaren.

I och med ökningen av den mänskliga befolkningen, industrialiseringen av Europa under 1900-talet, ökningen av föroreningar, förändringen av "livsmiljöer" och klimatförändringar har flodpärlmusslan blivit en av de "mest utsatta" grupperna.

För närvarande klassificeras arten som kritiskt utrotningshotad (CR) i Europa av Internationella naturvårdsunionen (IUCN), och i Portugal finns den endast i vissa floder i den norra regionen.

Sekvenseringen av genomet - som är det fjärde som sekvenseras bland cirka 800 arter av sötvattensmusslor - kommer därför att få "långsiktiga konsekvenser för bevarandet av arten och bevarandet av ekosystemen".

"Att sekvensera genomet är det första steget och innebär att vi tar fram artens genetiska information. Nu måste vi titta på den informationen och leta efter de molekylära processer som styr vissa unika egenskaper", säger forskaren.

Bland de egenskaper som sticker ut finns till exempel "det faktum att arten producerar pärlor, lever länge eller till och med har gener som är involverade i reaktionen på föroreningar och effekterna av klimatförändringarna".

"Om genomet gör det möjligt för oss att uppfatta dessa egenskaper kommer det att göra det möjligt för oss att utveckla metoder för att skydda arten, vilket också kommer att få konsekvenser ur ekosystemens synvinkel, eftersom dessa arter, även om de är diskreta, har viktiga roller. De har till exempel en enorm filtreringskapacitet", förtydligade han.

Enligt André Gomes-dos-Santos har forskare från CIIMAR:s grupp för akvatisk ekologi och evolution nu inlett ett nytt projekt för att sekvensera ytterligare tre genomer av europeiska arter för att "studera hur klimatförändringar kan påverka dessa arters överlevnad i Medelhavsklimatet".

"Den flodmusslagenom som nu erhållits kommer också att bidra till en bredare studie av klimatförändringens effekter", betonade han.