Trots att cancer i matsmältningsorganen är den vanligaste cancerformen och den som dödar flest människor finns det fortfarande en stor brist på kunskap om matsmältningssystemet. Det är trots allt det största systemet i människokroppen och innehåller många vitala organ. Screening och förebyggande åtgärder för detta system ger mycket dåliga resultat. Enligt SPG är det mycket viktigt att människor konsulterar en gastroenterolog innan de känner sig sjuka eller till och med innan det finns några symptom. På samma sätt som blodstatus och kolesterol testas regelbundet bör analys av leverprover göras.

Mellan 45-50 års ålder bör man inte missa screening för tjocktarmscancer. Det är också viktigt att veta att polyper förekommer under hela livet och om de inte avlägsnas kan de bli cancerartade.

Några av pelarna i förebyggande av sjukdomar är: en balanserad kost, regelbunden motion, undvika och korrigera fetma samt regelbundna konsultationer med en gastroenterolog. Att säkerställa en god matsmältningshälsa tillsammans med en tidig diagnos - som erhålls genom regelbundna analyser, koloskopier och endoskopier - anses vara det mest effektiva sättet att minska dödligheten, inklusive cancer.

När det gäller livsmedel är det viktigt att nämna tarmmikrobiomet.

Liksom det mänskliga genomet representerar tarmmikrobiomet det genetiska arvet från de mikroorganismer som lever inom oss: ett ekosystem av mer än 100 biljoner (mestadels bakterier) som lever i vårt matsmältningssystem.

Enligt forskarna ett antal som är långt överlägset stjärnorna i universum. Det är nu känt att dessa mikroorganismer kan bidra till att förebygga och reglera infektioner i hela kroppen, från andningsproblem, metaboliska, inflammatoriska, urinvägssjukdomar, allergier eller till och med sjukdomar i själva tarmen.

Sammansättningen av mikrobiomet utvecklas under hela livet, som ett resultat av olika yttre påverkan. En diversifierad kost i samband med hälsosamma levnadsvanor kommer att ha en positiv inverkan på matsmältningssystemet, vilket resulterar i en ökning av de skyddande bakterierna.

Konsumtionen av prebiotika och probiotika bidrar också till att optimera mikrobiomet. Prebiotika fungerar som mat för mikroorganismer och finns i grönsaker och frukter (t.ex. vitlök, lök, sparris, tomater, bananer, plommon, äpplen, nötter, mandel, spannmål och spannmål).

Probiotika är däremot mikroorganismer och finns i grönsaker och frukter (t.ex. vitlök, lök, sparris, tomater, bananer, plommon, äpplen, nötter, mandlar, spannmål och spannmål).

Å andra sidan är probiotika mikroorganismer som är fördelaktiga för vår hälsa, matsmältningskomfort, reglering av immunsystemet, kompenserar yttre aggressioner som stress, dålig kost eller när vi tar antibiotika. De flesta probiotika har sitt ursprung i bakterier som vanligen används för att fermentera livsmedel, t.ex. de som finns i yoghurt och fermenterad mjölk.

Den mat vi äter dagligen ger därför inte bara näring åt våra kroppar utan även åt biljoner mikroorganismer som lever i vårt matsmältningssystem, utan vilka det skulle vara svårt att överleva. Trots de växande vetenskapliga bevisen för mikrobiomets betydelse återstår mycket att veta om detta "organs" funktion.

Tills dess kan vi komma ihåg Hippokrates berömda fras (medicinens fader, 300-talet f.Kr.): "Alla sjukdomar börjar i tarmen och på samma sätt börjar botemedlet där." Så låt oss ta hand om vårt mikrobiom.

VIKTEN AV ETT FRISKT MATSMÄLTNINGSSYSTEM GASTROENTEROLOGI