Vid Europaparlamentets plenarsession i den franska staden Strasbourg godkände ledamöterna med 499 röster för, 28 emot och 93 nedlagda röster sin förhandlingsposition för att inleda samtal med EU:s medlemsstater (företrädda i rådet) om den slutliga utformningen av AI-lagen, som kommissionen hoppas ska komma till stånd senare i år.


"Reglerna syftar till att främja antagandet av människocentrerad och tillförlitlig AI och skydda hälsa, säkerhet, grundläggande rättigheter och demokrati från dess skadliga effekter", betonar Europeiska församlingen i ett uttalande.


I den ståndpunkt som nu antagits av ledamöterna fastställs att de nya reglerna innebär ett totalförbud mot AI för biometrisk övervakning, erkännande av känslor och förebyggande polisarbete, och att system som genererar denna teknik, t.ex. ChatGPT, på ett transparent sätt anger att innehållet har genererats av AI och även om program som används för att påverka väljare i val anses utgöra en hög risk.


I april 2021 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att reglera AI-system, den första lagstiftningen på EU-nivå som syftar till att skydda EU:s grundläggande värden och rättigheter och användarnas säkerhet, och tvingar system som anses vara högrisk att uppfylla obligatoriska krav relaterade till dess tillförlitlighet.


Dokumentet har sedan dess diskuterats mellan medlagstiftarna och i en intervju med Lusa Agency och andra europeiska medier i Bryssel i slutet av maj sade Margrethe Vestager, vice ordförande i Europeiska kommissionen med ansvar för "Ett Europa rustat för den digitala eran och för konkurrens", att hon förväntar sig en överenskommelse i år inom EU om den första lagen om AI.


"Vi hoppas kunna ha den första trialogen [diskussion mellan medlagstiftare] om AI-lagen i Europa före sommaren, vilket skulle innebära att vi, om vi arbetar hårt för det, kan ha ett resultat i slutet av året", sa Margrethe Vestager, men medgav samtidigt att de nya reglerna inte kommer att träda i kraft förrän 2025, med tanke på den nödvändiga anpassningstiden, vilket inte håller jämna steg med teknikens hastighet.

Detta blir därför den första förordningen som riktas mot AI, trots att skaparna och de som ansvarar för utvecklingen av denna teknik redan omfattas av EU-lagstiftning om grundläggande rättigheter, konsumentskydd och regler om produktsäkerhet och ansvar.

Det förväntas att ytterligare krav kommer att införas för att hantera riskerna, såsom förekomsten av mänsklig övervakning eller skyldigheten att tillhandahålla tydlig information om den artificiella intelligensens kapacitet och begränsningar.

Artificiell intelligens har i allt högre grad använts inom områden som underhållning (anpassning av innehåll), "online"-handel (förutsägelse av konsumenternas smak), hushållsapparater (intelligent programmering) och elektronisk utrustning (användning av virtuella assistenter som Siri eller Alexa, bland andra).

Europeiska kommissionen har försökt att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller AI, men det finns fortfarande ingen gemensam rättslig ram, så målet är att gå från en frivillig strategi till lagstiftning.