"Brister i samordningen mellan olika styrkor fördröjer insatserna och ökar spridningen av bränder. Inrättandet av skogsbrandsbekämpningsstyrkor i Portugal förstärkte den snabba responsen på bränder i skogsområden. Det bidrog dock också till oklara kommandostrukturer mellan civilskydd, frivilliga och skogsbrandbekämpningsstyrkor", drar Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling(OECD) slutsatsen i rapporten "Towards Integrated Management of Rural Fires in Portugal", som Lusa hade tillgång till.

De preliminära slutsatserna från detta projekt, som finansierades av Europeiska unionen och genomfördes i samarbete med Agency for Integrated Rural Fire Management (AGIF), presenterades av OECD-tekniker för portugisiska parlamentsledamöter i republikens församling.

"Samordningsutmaningar"

Rapporten visar att det finns "samordningsutmaningar" när specialiserade team från Institutet för naturvård och skog(ICNF) och civilförsvarsstyrkor måste arbeta tillsammans, trots att den nationella myndigheten för nödsituationer och civilskydd(ANEPC) har befälet.

"Dessa samordningsluckor förstärks ytterligare på lokal nivå, där frivilliga brandmän och andra bekämpningsaktörer (t.ex. kommunala brandmän och GNR) inte konsekvent följer ANEPC:s hierarkiska befälsordning, vilket kan leda till fragmenterade mobiliseringar, långsammare responstider och mindre effektiv resursfördelning på fältet", står det i rapporten, som betonar att "denna brist på tydlighet har inneburit utmaningar för den operativa hanteringen av bränder 2024".

Enligt OECD återspeglar dessa situationer förseningar i mobiliseringen av specialstyrkor och en oklar operativ befälsordning under de inledande angrepps- och eftersläckningsfaserna (insatser som sker efter att branden har förklarats vara släckt) på grund av mångfalden av inblandade intressenter.

"Som ett resultat av detta allokerades resurser sent eller otillräckligt i ett sammanhang med flera och komplexa bränder", konstaterade experterna.

OECD:s experter säger att Portugal inledde en rad reformer för att förbättra brandhanteringen efter 2017 med inrättandet av det integrerade systemet för hantering av landsbygdsbränder (SGIFR), men de anger att bränderna 2024 och 2025 avslöjade att "de kunde ha begränsats ytterligare om åtgärderna enligt SGIFR hade påskyndats."

Enligt organisationen innebar införandet av SGIFR (Integrerat system för hantering av skogsbränder) att de institutionella, rättsliga och ekonomiska förutsättningarna för hantering av skogsbränder förbättrades, att ansvaret på nationell, regional och kommunal nivå klargjordes när det gäller förebyggande och insatser, att AGIF (Byrån för hantering av skogsbränder) inrättades för att samordna alla berörda aktörer och att en enhetlig strategi utvecklades.

Efter 2017 skapades nya incitament för att främja kontrollerad bränning och strategiska bränslemosaiker för att minska brandrisken, med en fördubbling av den offentliga finansieringen för förvaltning, och förebyggande åtgärder står nu för nästan hälften av de totala brandrelaterade kostnaderna.

"Omfattningen av de skador som orsakades av skogsbränderna 2024/2025 pekar dock på behovet av att påskynda genomförandet av reformer. Under 2024 brände 35 bränder mer än 500 hektar, vilket motsvarar 84 procent av den totala yta som brinner årligen, och sommaren 2025 inträffade återigen bränder av exceptionella dimensioner, som översteg den yta som brändes av de bränder som utlöste reformer i Portugal 2017", skriver OECD och betonar att dessa bränder avslöjade "flera brister".

Förutom "samordningsmisslyckanden" pekar OECD på vissa brister när det gäller förebyggande, t.ex. "ett stort antal bränder som orsakas av människor", ihållande brister i uppfyllandet av målen för bränslehantering och lokala tvister om kartor över brandrisker och faror.

"Detta försenar antagandet av kommunala planer för att genomföra brandhanteringsåtgärder, vilket är avgörande för att få finansiering och genomföra brandbestämmelser", betonas i dokumentet, som också beklagar att "det inte finns någon systematisk registrering av förluster och skador som orsakats av skogsbränder".

För att landet ska kunna skapa "ett starkare institutionellt ramverk" rekommenderar OECD att brandmännens roller och kommandostrukturer förtydligas och att deras kapacitet stärks.

Organisationen föreslår också att man tar fram "en långsiktig finansieringsstrategi för skogsbränder, för att öka effektiviteten i utgifterna för skogsbrandsbekämpning".