I sitt tal på konferensen National Growth Debate betonade Reeves att den nuvarande geopolitiska instabiliteten, som förvärras av kriget i Iran, gör det nödvändigt att anpassa sig till Bryssels regler för att mildra inflationstrycket på hushållens budgetar.

Handelshinder

För finansministern är avskaffandet av handelshinder med viktiga grannländer en av de största möjligheterna för nationell tillväxt, vilket markerar ett skifte i den officiella diskursen genom att integrera relationen med EU i kärnan av den brittiska nationella identiteten.

Den strategi som Labourregeringen föreslår innebär att normativ anpassning ska vara standard, särskilt inom sektorer där tekniska hinder bara ökar kostnaderna för export och import utan att ge några praktiska fördelar.

Prioriterade sektorer

Reeves lyfte fram kemiindustrin och livsmedelsstandarder som prioriterade områden för regelkonvergens, och hävdade att de extra kostnader som Brexit medför i slutändan bärs av konsumenterna genom högre priser. Denna "ekonomiska seger", som hon kallar det, syftar till att sänka levnadskostnaderna genom att underlätta en smidigare integration på den europeiska marknaden och korrigera vad hon beskrev som den "kaotiska avvikelse" som orsakats av processen att lämna unionen.

Denna nya inriktning innebär dock inte att man helt avstår från suveränitet i sektorer som anses kritiska för den brittiska konkurrenskraften.

Exklusiv kontroll

Finansministern försäkrade att Storbritannien kommer att behålla den exklusiva kontrollen över regleringen av finansiella tjänster, artificiell intelligens och teknik, områden där landet avser att diktera sina egna globala standarder.

Trots dessa undantag överväger premiärministern redan ett avtal som anpassar Storbritannien till den inre marknaden för varor, en åtgärd som skulle tvinga brittiska företag att följa Bryssels regler, vilket förstärker Rachel Reeves uppfattning att brittiskt välstånd är oskiljaktigt från medlemskapet i det europeiska maktblocket.