De flesta känner till den utbredda gråhägern som kan ses året runt i våtmarker. Den något mindre och mycket vackrare purpurhägern är en sommarbesökare som är mer specialiserad på vassbälten och återvänder från Afrika i små flockar mellan slutet av mars och början av maj. Fåglar som lämnar Marocko är inte främmande för långa sjööverfarter, och de är benägna att förflyttas av ostliga vindar, och några få nådde till och med Azorerna när jag var bosatt där. Omorienterande grupper som flyger österut över havet längs Algarvekusten ger ett minnesvärt skådespel som jag har haft förmånen att bevittna från min "havsskådning"-punkt i den västra byn Salema.

Den iberiska häckande populationen drabbades av en stor nedgång under 1900-talet, främst på grund av dräneringen av träskmarker, men det har skett en partiell återhämtning under de senaste femtio åren. Den portugisiska delen har alltid varit relativt liten och har för närvarande mindre än femhundra par. Utbredningen av deras vassområden är helt klart den begränsande faktorn eftersom grodor utgör en del av deras föda och det råder sannerligen ingen brist på dem! Den långa, smala halsen och den dolklika näbben gör processen kort med dessa groddjur och andra bytesdjur, som fisk och insektslarver. Mycket långa tår sprider fågelns vikt på flytande vegetation nära vattenkanten.

Många medlemmar av hägerstammen är koloniala häckare, ofta i träd i anslutning till sjöar och kärr. Purpurhägern häckar huvudsakligen i vassbälten och är inte uppenbart koloniell, men på stora platser kan bon ligga ganska nära varandra. Fåglarna är mindre toleranta mot störningar än många av sina släktingar och intar en "bitternställning" när de hotas av en inkräktare. Detta innebär att hals och näbb "fryser" i ett vertikalt läge. Boet överges lätt, vilket ytterligare begränsar framgången för en art som redan är begränsad av sina speciella krav på livsmiljöer.

Utanför häckningssäsongen är arten mer ensamlevande, även om fåglarna ibland har gemensamma rastplatser. Större flockar än de som ses på våren kan bildas under höstflyttningen. En gång såg jag över 70 stycken flyga söderut tillsammans i Turkiet.
Eftersom den färgglada fjäderdräkten har få naturliga rovdjur ger den inte mycket till kamouflage och måste ha samband med sexuell uppvisning, även om båda könen är identiska.

Alan Vittery