Evenemanget kommer oundvikligen att väcka debatter inte bara inom regeringssfären utan också inom den privata sektorn, som också kommer att närvara vid konferensen. Krav kommer att ställas på att företagen omprövar sin sociala och miljömässiga påverkan, och det förväntas att mötet i slutändan kommer att ge viktiga insikter för att bygga CSR-lösningar i Latinamerika - därCOP30 kommer att äga rum - såväl som i hela världen.

Eftersom det är första gången någonsin som partskonferensen äger rum i Brasilien, en stor ledare i den globala södern, kommer platsen utan tvekan att påverka många av de följdriktiga samtal som uppstår, eftersom värdlandet sannolikt kommer att utnyttja sin position för att forma diskursen. Detta är ännu mer symboliskt med tanke på att värdstaden Belém ligger i hjärtat av Amazonas regnskog, ett av vår planets mest ikoniska naturliga landmärken.

Inte bara det geografiska sammanhanget är viktigt, utan även tidpunkten är avgörande. Detta är det sista COP-mötet innan tidsfristen 2025 för länder att lämna in nya, mer ambitiösa nationellt fastställda bidrag (NDC). Det är de åtaganden som varje land presenterar som en plan för att uppnå 2030-målen som fastställdes i Parisavtalet 2015.

Alla dessa element kommer att uppmuntra länderna i Syd att driva på länderna i Nord att ta ansvar för klimaträttvisa och investera i en plan där sårbara och marginaliserade samhällen kan stärkas och delta i beslutsprocessen för att bygga lösningar, med krav som finansiering av miljöfonder och rättvisa.


Klimaträttvisa vid COP30: Agenda och diskussioner

En viktig aspekt av ramverket för klimaträttvisa är etisk: ju mer ett land bidrar till miljökrisen - idag eller historiskt - desto mer bör det vara ansvarigt för att ta itu med den. Å andra sidan bör de samhällen som ofta drabbas av problemen, men som kan vara en del av lösningen, få sitt rättmätiga utrymme och en rättvis roll i beslutsprocessen.

Denna idé bygger på principen om "gemensamma men differentierade ansvarsområden och respektive förmågor" (CBDR-RC) enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som tar hänsyn till att ansvar bör baseras på historiska bidrag till frågan och ekonomisk förmåga att möjliggöra förändring.

Finansiering

Klimaträttvisa kommer att tas upp på flera sätt under COP30, varav det första är finansiering. En av de viktigaste diskussionerna i denna fråga kommer sannolikt att kretsa kring omförhandlingen av det nya kollektiva kvantifierade målet (NCQG).

År 2024, under COP29 i Baku, fastställdes att det tidigare överenskomna beloppet på 300 miljarder USD skulle mobiliseras årligen fram till 2025 för att utveckla miljöåtgärder i länder i det globala syd, vilket innebar en höjning av summan från det tidigare målet på 100 miljarder USD.

Brasilien kommer dock att försöka öka dessa siffror. Landets uppfattning i frågan (som stöds av andra länder) är att det behövs mer för att hantera den nuvarande klimatsituationen och siktar på 1,3 biljoner dollar - en djärv siffra som innebär en massiv ökning. Detta kommer att bli en enorm utmaning för värdlandet, som förlitar sig på sina diplomatiska traditioner för att säkra avtal med rikare länder för att få fram sådana investeringar.

Dessutom kommer den brasilianska regeringen att föreslå ett annat projekt, Tropical Forest Forever Facility (TFFF), som kommer att fungera som en finansieringstrust från det globala nord som belönar länder för att bevara sina skogar. Dessa pengar förväntas återinvesteras i skogsbevarande och finansiera lokala samhällen för att säkerställa att dessa naturliga miljöer förblir skyddade.

Ett diskursskifte är ett kraftfullt verktyg för det globala syd att argumentera för sin sak. Idén om att länderna i det globala nord finansierar dessa projekt som välgörenhet bör ersättas av en idé om skyldighet, som liknar en skuld de har till resten av planeten, med tanke på att de är de största bidragsgivarna till klimatkrisen.

Ursprungsbefolkningar i rampljuset

Eftersom COP30 hålls i Amazonas regnskog finns det en stark förväntan på att lokalsamhällen, ledare för ursprungsbefolkningar och andra rörelser från det globala syd kommer att utnyttja möjligheten att ta ställning och förstärka sina röster i diskussioner om klimaträttvisa - inte bara under sidoevenemang utan även i de stora plenarsammanträdena.

Detta kommer att utgöra en aldrig tidigare skådad plattform för ursprungsbefolkningar att tala till världen från sina territorier och visa sin inverkan som skogsvaktare. Agendan syftar till att klargöra den direkta korrelationen mellan dessa samhällen och klimatbegränsning.

Ett viktigt krav är dock att inkludera dessa individer i beslutsprocesserna och se till att deras röster är likvärdiga med rösterna från historiskt starkare politiska grupper. Denna process är inte ny, utan är ett eko av de debatter som ägde rum vid Bonnkonferensen i juni förra året.

Under mötet i Bonn uttryckte de brasilianska miljö- och sociala icke-statliga organisationerna, tillsammans med COP30:s ordförandeskap , oro över att finansieringsfonderna inte i tillräcklig utsträckning beaktar de traditionella folkens och samhällenas behov i planerna.

En av de mest angelägna frågorna för ursprungsbefolkningarna är tillämpningen av principen om fritt, förhandsgodkännande och informerat samtycke (FPIC), ett ramverk som betonar vikten av att klimatprojekt och klimatpolitik samråder med och inhämtar ursprungsbefolkningarnas samtycke innan de äger rum på eller påverkar deras mark.

Genom att involvera dessa samhällen i utformningen av sådana projekt säkerställs att deras perspektiv på natur, kultur och lokala angelägenheter faktiskt beaktas.

Förutom att undvika att mäktiga aktörer med intressen som kanske inte ligger i linje med hållbarhetsmålen styr sina handlingar, bidrar ett jämlikt deltagande av ursprungsbefolkningar också med kunskap, vilket är till stor hjälp när vi ska ta itu med några av de mest brådskande frågor som vi står inför mitt i klimatkrisen.


COP30 och klimaträttvisa: Utmaningar

Vissa länder i det globala nord förväntas motsätta sig idén om att avsätta mer medel för finansiering, vilket skapar en utmaning som sannolikt kommer att leda till spända förhandlingar.

Detta är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av USA:s senaste positionering i miljöfrågor. Donald Trumps presidentskap motsätter sig öppet åtgärder för klimaträttvisa, och som det land med den största ekonomin på planeten har han ett betydande inflytande över frågorna. Denna hållning kan ännu komma att upprepas av andra.

När det gäller frågan om att inkludera ursprungsbefolkningars rättigheter och göra deras röster hörda kan detta också skapa spänningar, eftersom dessa grupper ofta arbetar på helt andra sätt än till exempel mäktiga företag. Dessa olika intressen kommer säkerligen att kollidera under skiljedomsförhandlingarna och utgör en stor utmaning som förhandlarna kommer att behöva möta och övervinna.

Brasiliens ledarskap under evenemanget kan också ses som ett tveeggat svärd. Å ena sidan har landet en stark ekonomi, en nyckelfaktor som kan påverka dess inflytande på debatterna och ge det stöd som krävs för att länderna i den globala södern ska kunna lägga fram sina argument. Å andra sidan har den sydamerikanska jätten sina motsägelser, som lätt kan avslöjas på andra sidan förhandlingsbordet.

Ett ämne som säkert kommer att komma upp är den brasilianska regeringens planer på att prospektera olja i Ekvatorialmarginalen, som ligger nära Amazonflodens mynning. Detta projekt skulle kunna påverka inte bara den lokala miljön, med en hög risk för utsläpp som skulle kunna orsaka en aldrig tidigare skådad förödelse, utan även lokala samhällen.

Andra brasilianska intressekonflikter inkluderar det tidigare uppförandet av flera vattendammar i Amazonas, som fördrev ursprungsbefolkningar och förstörde den naturliga balansen i stora områden, trots att dessa samhällen motsatte sig projekten. Dessa handlingar kan ses som hyckleri, och de nordliga länderna använder det som ett argument för hyckleri genom att hävda att Brasilien inte lever som man lär på global nivå på sin egen bakgård.


Ett viktigt test: Arvet från COP30

Årets partskonferens kan bli ett avgörande ögonblick för att ta itu med miljökrisen. Kontexten gör det till ett perfekt tillfälle för det globala syd, med Brasilien i spetsen, att höja insatserna och pressa det globala nord mot större åtaganden. Förhandlingarna väntas dock bli spända, särskilt med tanke på de brasilianska motsättningarna och det sannolika motståndet från det globala nord som står på spel.

Det arv som Belém kommer att lämna efter sig är en viktig indikator på om vi som grupp kan överbrygga geopolitiska och ideologiska hinder för att skapa svar som bygger på klimaträttvisa. För detta måste konkreta lösningar och rättvisa möjligheter levereras för att ta itu med den klimatnöd som vi befinner oss i.

Av Henrique Castro Barbosa.