Samma media avslöjar att skillnaden mellan den portugisiska sparkvoten och det europeiska genomsnittet nådde sin högsta nivå på ett och ett halvt år.

Uppgifterna offentliggjordes av Eurostat, som visar att bland de åtta länder som redan har lämnat in uppgifter ligger Portugal längst ner på listan över länder där euron används som gemensam valuta.

Totalt har 14 medlemsländer redan lämnat in sina resultat om landets sparkvot. När bedömningen görs, inklusive länder där euron inte används, stiger Portugal en position och rankas över Polen.

Kontrast till Europeiska unionen

De portugisiska uppgifterna står i kontrast till en genomsnittlig europeisk sparkvot på 14,97% och uppgifter som registrerats i euroområdet på 15,5%. Enligt ECO uppvisar således de portugisiska hushållens sparande den största skillnaden jämfört med det europeiska genomsnittet som registrerats sedan fjärde kvartalet 2023, vilket framgår av Eurostats uppgifter.

Eurostats data visar skillnader jämfört med data från det nationella statistikinstitutet(INE) som publicerades i september. Det portugisiska statistikinstitutet förutspådde en sparkvot på 12,6% under första kvartalet 2025, högre än de 11,95% som registrerades av Eurostat. Skillnaden i resultat förklaras enligt ECO av skillnader i beräknings- och justeringsmetoder för vissa indikatorer mellan de två statistiska institutionerna.

Irrelevant ökning

Trots den lilla ökningen på 0,12 procentenheter jämfört med första kvartalet ligger tillväxttakten fortfarande efter de flesta andra europeiska länder. Under andra kvartalet 2025, enligt Eurostat, som citeras av ECO, "ökade hushållens sparkvot i nio EU-medlemsstater och minskade i fem." Statistikplattformen lyfter fram Finland (+2,2 %) som det land där sparkvoten ökade mest, följt av Belgien (+1,5 %) och Sverige (+1,3 %).

Varför sparar portugiserna mindre?

Enligt ECO finns det ingen logisk och enkel förklaring till den låga sparkvoten i Portugal jämfört med andra europeiska länder.

ECO påpekar att det portugisiska sparandet kan påverkas av att de portugisiska lönerna ligger under det europeiska genomsnittet, vilket gör det svårare att spara pengar. Å andra sidan påpekar samma medieföretag att bördan av fasta utgifter som boende, energi och mat kan påverka portugisiska familjers budgetar till den grad att det blir omöjligt att spara pengar.

Ökad investeringstakt

Eurostat avslöjar en annan indikator som påverkar hushållens budgetar: investeringskvoten.

Medan sparkvoten avser hushållens inkomster som inte spenderas på konsumtion, återspeglar investeringskvoten de inkomster som är tillgängliga för investeringar, till exempel i köp eller renovering av en bostad.

Under andra kvartalet uppgick investeringstakten för de portugisiska hushållen till 6,27%, en ökning med 0,28% jämfört med föregående kvartal. Enligt ECO uppvisade inget av de åtta euroländerna eller de 14 EU-länderna lika positiva resultat som Portugal.

Även om det skedde en ökning under andra kvartalet ligger investeringsgraden för de portugisiska hushållen fortfarande under genomsnittet i euroområdet, som uppgick till 8,96%. Uppgifterna visar att de portugisiska hushållen inte har möjlighet att investera lika mycket i sina egna hem som i andra europeiska länder. Enligt ECO kan uppgifterna tyda på att höga huspriser och svår tillgång till hypotekslån påverkar de portugisiska hushållens investeringar.

Konsumtionsbeteende

Hushållens sparande är direkt kopplat till konsumtionsbeteendet, som enligt INE ökade med 1,4% under andra kvartalet. Hushållens disponibla inkomster ökade dock med 1,5%, vilket förklarar den lilla återhämtningen i sparkvoten. INE, som citeras av ECO, avslöjar att "i reala termer ökade den slutliga konsumtionen med 0,7% under året som slutade under andra kvartalet 2025." Konsumtionsökningen fortsätter dock att hållas tillbaka av inflationstakten.

Bostadsinvesteringar

När det gäller bostadsinvesteringar visar INE att "hushållens investeringar, som främst motsvarar bostadsrelaterade tillgångar, ökade med 4,3%" under andra kvartalet. Den registrerade investeringstakten på 6% ligger dock fortfarande under genomsnittet i Eurozonen.

Det portugisiska fallet

Fallet Portugal blir ännu mer relevant när man tittar på det europeiska sammanhanget.

Enligt Eurostat ökade hushållens reala konsumtion per capita i euroområdet med 0,3 procent under andra kvartalet 2025, trots en nedgång på 0,1 procent under föregående kvartal. Allt detta sker samtidigt som "hushållens realinkomster per capita ökade med 0,5 procent", trots en ökning med 0,1 procent under första kvartalet 2025. Detta visar att inkomsterna växer snabbare än konsumtionen i de europeiska hushållen, vilket kan gynna sparandet.

Fenomenet är liknande i EU, där "under andra kvartalet 2025 ökade hushållens reala konsumtion per capita med 0,4 procent i EU", efter en nedgång med 0,3 procent under föregående kvartal. Samtidigt ökade "hushållens realinkomster per capita med 0,6 procent", efter att ha varit stabila under första kvartalet 2025.

Eurostat framhåller också att ökningen av realinkomsten per capita i euroområdet under andra kvartalet "främst förklaras av det positiva bidraget från ersättningar till arbetstagare och sociala förmåner utom sociala naturaförmåner", samtidigt som "löpande skatter och sociala avgifter netto var de största negativa bidragsgivarna i både euroområdet och EU".

Uppgifterna visar att skatter och sociala avgifter fortsätter att ha en negativ inverkan på hushållens inkomster trots att lönerna ökar i Europa.