Men den verkliga effekten av denna händelse går långt utöver de synliga spillrorna. För dem som följer fastighetsmarknaden på nära håll stod det klart att detta inte bara var ett extremt väderfenomen, utan ett verkligt stresstest av det nationella byggnadsbeståndet och det sätt på vilket vi bedömer risk och värde i Portugal.

I åratal har klimatrisken behandlats som ett sekundärt, nästan akademiskt ämne, som förekommer i hållbarhetsrapporter och europeiska lagkrav. Kristin avslutade den fasen. Byggnaders fysiska sårbarhet har haft direkta konsekvenser för deras finansieringsmöjligheter, försäkringskostnader och marknadsvärde. I ett land där de flesta byggnader uppfördes före 1990, för ett annat klimat och med mindre krävande tekniska standarder, går det inte att bortse från denna verklighet. När en tillgång drabbas av strukturella skador eller har svårt att upprätthålla ett adekvat försäkringsskydd är effekterna inte längre bara tekniska, utan även finansiella.

Samtidigt bevittnar vi ett annat mindre synligt men lika relevant fenomen: omställningsrisken. Banker och investerare fäster allt större uppmärksamhet vid tillgångarnas energieffektivitet, motståndskraft och anpassningsförmåga. Byggnader med dålig energiprestanda eller utan tydliga renoveringsplaner börjar straffas i pris. Den så kallade rabatten som tillämpas på mindre effektiva tillgångar är redan en realitet på flera europeiska marknader och Portugal kommer inte att vara något undantag. Marknaden gör en allt tydligare skillnad mellan motståndskraftiga och sårbara tillgångar.

Jag ser dock inte detta scenario enbart i gråtoner. Tvärtom. Stormen förde med sig en verklighetschock som kan påskynda beslut som redan var nödvändiga. Portugal har i dag tillgång till EU-medel, rehabiliteringsincitament, sänkt moms på vissa arbeten och en ny generation av projektledare och chefer som är mycket mer medvetna om vikten av effektivitet och hållbarhet. Tekniken gör det möjligt att övervaka förbrukningen i realtid, optimera energiprestandan och förstärka strukturer med alltmer sofistikerade lösningar. Rehabilitering är inte längre bara en estetisk eller energibesparande fråga, utan har blivit en strategi för att skydda värdet.

Den portugisiska fastighetsmarknaden har redan visat prov på motståndskraft i andra kriser. Den har anpassat sig till finansiella chocker, till skatteförändringar och till djupgående förändringar i den internationella efterfrågan. Nu står den inför en ny variabel, klimatvariabeln, som är här för att stanna. Men denna variabel skapar också möjligheter. Att investera i strukturella förstärkningar, energieffektivitet och långsiktig planering handlar inte bara om att följa regler, det handlar om att säkerställa framtida konkurrenskraft och attrahera kapital som letar efter solida tillgångar som är förberedda för en mer krävande värld.

Stormen Kristin var en skarp varning, men också ett ögonblick av klarsynthet. Vinden har lagt sig, skadorna håller på att repareras och marknaden speglar sig. Om det finns en förmåga att dra lärdom av denna episod kan Portugal vända ett stresstest till en strategisk fördel. I ett scenario med global osäkerhet kommer de tillgångar som överlever och utvecklas att vara de som integrerar motståndskraft som en central del av sitt DNA. Och det är just där ljuset i slutet av tunneln börjar.